Frågan om flyktingmottagningen fortsätter att dela landet. I Ljusnarsberg, som tar emot flest flyktingar i hela landet har kommunalråd Ewa-Leena Johansson (S) flera gånger uttryckt oro för att det saknas resurser.
– Officiellt så har vi under en ganska lång tid bett att åtminstone få ett lite mindre antal flyktingar i vår kommun för att vi ska kunna klara av det helt enkelt, säger hon.
Hon och kommunchefen Bo Wallströmer har undertecknat det upprop som nu skickats till regeringen där man förklarar situationen.
”Med det stora antal nyanlända som nu kommer har situationen nått en ohållbar nivå som våra organisationer för närvarande inte klarar av att hantera. Vi får nu bygga stora tillfälliga strukturer så som skolor, HVB-hem etc. Men ofta tvingas vi låsa oss i fasta kostnader.”
Samtidigt som många små kommuner på kort sikt upplever att befolkningen ökar så är det inte en varaktig ökning. När beslut eller avslag om uppehållstillstånd kommer försvinner människor igen lika hastigt som de först dök upp.
Detta ”riskerar att skapa stora kostnader hos oss om vi inte klarar omställningarna neråt igen. Neddragningarna kan komma att bli lika dramatisk som vi nu ser att invandringen är för oss landsbygdskommuner.”
Nu kräver brevskrivarna ett möte med regeringens företrädare för att diskutera kommunernas problematik.
Hela skrivelsen till regeringen
Upprop
Regeringskansliet
103 33 Stockholm
Begäran om diskussion kring små kommuner och möjligheter med asyl
Vi som skriver detta företräder ett antal kommuner runt om i landet som idag tar ett mycket stort ansvar i det svenska flyktingmottagandet. Vi är stolta över det ansvar vi tar. Vi vill kunna fortsätta följa våra lagar. Vi vill ge ett värdigt mottagande till ensamkommande barn, asylsökande och kommunplacerade. Vi bryr oss om våra invånare. Vi bryr oss om våra egna anställda som dagligen kämpar under hård press med dessa frågor. Vi ser stora möjligheter till utveckling i framtiden – men inte om inte fler tar sitt ansvar.
Våra kommuners organisationer är anpassade efter våra förhållandevis små invånarantal och vi har idag mycket svårt att rekrytera kvalificerad personal till exempelvis skola och socialtjänst i den omfattning som skulle behövas. Även statlig service och kommunikationer är idag ofta bristfällig i våra kommuner. Med det stora antal nyanlända som nu kommer har situationen nått en ohållbar nivå som våra organisationer för närvarande inte klarar av att hantera.
Vi får nu bygga stora tillfälliga strukturer så som skolor, HVB-hem etc. Men ofta tvingas vi låsa oss i fasta kostnader. Om sekundäromflyttningen hos de nyanlända blir lika stor som i övrigt för landsbygden riskerar detta att skapa stora kostnader hos oss om vi inte klarar omställningarna neråt igen. Neddragningarna kan komma att bli lika dramatisk som vi nu ser att invandringen är för oss landsbygdskommuner. Men rätt gjort menar vi att detta till och med kan vara landsbygdens lösning på kompetensförsörjningen hos våra företag. Men då måste staten delta i ett långsiktigt ansvar i sin integrations- och landsbygdspolitik.
Vi skulle därför vilja träffa företrädare för regeringen för en diskussion kring våra kommuners särskilda problematik och de möjligheter som flyktingmottagningen kan ge. Dessutom begär vi att fler kommuner tar sitt ansvar i denna fråga samt att staten i högre grad på olika sätt stödjer våra kommuner i detta arbete.
Ewa-Leena Johansson
Kommunalråd
Ljusnarsbergs kommun
Bo Wallströmer
Kommunchef
Ljusnarsbergs kommun
Kommunerna som tar emot högst antal flyktingar. Högst antal, räknat per 1 000 invånare:
1. Ljusnarberg: 117,4
2. Norberg: 94,5
3. Hultsfred: 81,2
4. Laxå: 76,4
5. Uppvidinge: 68,1
6. Flen: 58,2
7. Filipstad: 55,9
8. Hedemora: 55,5
9. Östra Göinge: 54,9
10. Valdemarsvik: 52,3
Källa: aftonbladet (SCB, Migrationsverket)