Stadsbranden i Örebro år 1854 blev början på Örebros förvandling från en småskalig trästad till en modern stenstad. Den nya stadsplanen fastslogs redan en månad efter branden och under några få år av intensivt byggande ändrade stadsmiljön karaktär.
Det nya Rådhuset, som kom att bli en central del av Örebros moderna stadsbild, stod klart år 1859. Nu blir rådhuset byggnadsminne.
– Det är härligt att en byggnad med så stark karaktär blir byggnadsminnesförklarad. Det var på tiden, säger landshövding Maria Larsson.
En Sverigeunik byggnad
Arkitekten, som hette Fridolf Wijnbladh, var utbildad i bland annat i Berlin och valde en stil som vid den tiden ännu var ovanlig i Sverige – nygotiken.
– Rådhuset är en Sverigeunik byggnad. Den nygotiska stilen är ovanlig för byggnader som inte är kyrkor.
Diskuterades redan kring år 2000
Maria Larsson berättar att frågan om att byggnadsminnesförklara rådhuset var på tapeten redan i början av 2000-talet.
– Men kommunen var inte lika pigg på idén då och det är de som äger huset. Vi för alltid diskussion med ägaren innan vi fattar ett beslut och går sällan mot ägarens vilja. Så nu känns det jätte härligt att äntligen kunna ge rådhuset den här märkningen.
I Örebro län finns idag 61 byggnadsminnen. Råhuset blir det 24 objektet i Örebro kommun som får en byggnadsminnesförklaring.
Byggnadsminnesförklaringen innebär att Örebro rådhus:
• Inte får rivas.
• Byggnaden får inte till sin exteriör byggas om eller på annat sätt förändras.
• Förändringar av sessionssalen och dess fasta inredning som tillkommit före år 1902 ska se i samråd med Länsstyrelsen.
• Vård- och underhållsarbeten ska utföras på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Underhållet ska ske med material och metoder som är anpassade till byggnadens kulturhistoriska värde.