Det gamla krematoriet på Norra kyrkogården i Örebro.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se fler bilder från det gamla krematoriet i Örebro i inslaget i spelaren. Foto: Jesper Mattsson/SVT

Nu satsas miljoner på att rädda det övergivna krematoriet

Uppdaterad
Publicerad

Det har gått över 40 år sedan det gamla krematoriet i Örebro slutade användas.

Men det har också gjort att ett av landets äldsta krematorier har bevarats på ett unikt sätt.

Nu ska byggnaden räddas – för sex miljoner.

På Norra kyrkogården i Örebro står en byggnad som ser ut att vara hämtad ur en Harry Potter-film.

Men de två höga stentornen är i själva verket maskerade skorstenar.

För det tillbommade huset är det tredje krematorium som byggdes i landet, efter Stockholm och Göteborg.

Redan när kyrkogården anlades i slutet av 1800-talet skulle det ha byggts, men planerna hejdades då av biskopen.

– Det var ju från början en hednisk tradition. Innan kristendomens inträde i Sverige så brände vi våra avlidna, säger kyrkogårdschefen Torleif Örn.

Skorstenarna på krematoriet är dolda i två torn. Foto: Jesper Mattsson/SVT

Slutade användas på 70-talet

Istället blev det insamlingar och donationer som bekostade de första krematoriebyggnaderna. Grosshandlaren Lars Erik Andersson bekostade en stor del av huset i Örebro. När det stod klart 1921 var det mycket påkostat, i tre våningar och med en stor sal för det sista avskedet.

Den nya byggnaden användes till en början sparsamt, men undan för undan började all fler avlidna kremeras. I mitten på 1970-talet var antalet kremationer så många att ett nytt, större krematorium fick byggas. Då övergavs den gamla byggnaden.

Kyrkogårdschefen Torleif Örn går genom den stora salen där många tagit ett sista farväl av sina anhöriga. Nu står den oanvänd sedan länge. Foto: Jesper Mattsson/SVT
En ny eldriven krematorieugn installerades i början av 1950-talet. 1975 slogs strömmen till ugnen av för gott. Foto: Jesper Mattsson/SVT

Rustas för miljoner

Sedan dess har den knappt använts, med undantag för några år när en syriansk kristen församling lånade den stora salen till gudstjänster. Stora delar av byggnaden ser fortfarande ut som när den byggdes, medan ugnen och viss teknisk utrustning är från 1950-talet.

Det gör att krematoriet nu ska bevaras för framtiden. Trots att man fortfarande inte vet vad det ska användas till ska det nu rustas utvändigt. För att rädda den vittrande kalkstenen satsas nu sex miljoner.

– Vi är skyldiga enligt kulturmiljölagen att vårda den här byggnaden. Så det ska vi göra. Och det är vi också stolta över att kunna göra, säger kyrkogårdschefen Torleif Örn.

I två av väggarna i krematoriet förvaras urnor. Bakom en bild på själva krematoriet finns askan efter den man som skänkte en stor del av pengarna till bygget. – Det märkliga är ju att den första som kremeras här är just donatorn Lars Erik Andersson, säger Torleif Örn. Foto: Jesper Mattsson/SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.