– Det har gått jättebra. Vi har träffat ett 30-tal elever som var genomtänkta och förberedda, säger Peter Örn, ledare för den kommitté som ska arbeta med regeringens satsning på att stärka demokratin.

Under dagens diskussioner fick han uppfattningen att ungdomarna känner att de kan påverka.

– Jag trodde det skulle vara lite motsatt, men man tycker att man kan vara med och påverka i skola, föreningar och genom sociala medier.

”Stark men vacklig”

Man diskuterade också varför regeringens satsning är viktig.

– Svensk demokrati är stark och djupt rotad, men samtidigt finns också utmaningar, menar ungdomarna. Exempel de lyfte var integration och att människor känner sig utanför och inte kan påverka. Men också att det finns antidemokratiska opinioner som kan komma upp till ytan.

– Tage Elander sa att ”varje generation måste vinna demokratin på nytt”. Det tycker jag är bra, säger Peter Örn.

Vill uppmärksamma demokratins genombrott

Målet med arbetet är att öka kunskapen om demokratin. 2021 ska 85 procent av befolkningen veta att svensk demokrati fyller 100 år. Man utgår från 1921 – första året som kvinnor fick rösta i allmänna val.

Men det dröjer ju lång tid innan den allmänna rösträtten träder i kraft på riktigt, eftersom det fanns grupper som inte fick rösta 1921?

– Absolut. Det dröjer ända till 1989, men 1921 räknas ändå som demokratins genombrott.