Från och med höstterminen 2017 togs inga nya elever in på Vivallaskolans högstadium. Eleverna anvisades istället till fyra andra skolor; Lillåns skola, Gumaeliusskolan, Engelbrektsskolan och Nikolaiskolan.

Det var kommunens grundskolenämd som fattade beslut om att lägga ner högstadiet. Nu har forskare vid Örebro universitet tittar närmare på följderna av beslutet.

Studien visar att en skolflytt inte automatiskt leder till en bättre integration och ökad måluppfyllelse.

– Det vi har försökt göra är att jobba med lärdomar. Det vill säga att visa på de utmaningar och möjligheter som ligger i den här typen av omorganiseringar, säger Jan Jämte, statsvetare och lektor i samhällskunskap.

Sämre skolreslutat

Enligt studien går det än så länge inte att se att omorganiseringen av skolan haft någon positiv effekt på måluppfyllelsen. Istället uppvisades sämre skolresultat.

I genomsnitt nådde 42 procent av Vivallaeleverna målet om grundläggande behörighet till gymnasiet efter årskurs nio när de börjat på anvisningsskolorna. För tidigare avgångsklasser på Vivallaskolan var medeltalet 50 procent mellan år 2001 och 2018.

Men enligt forskarna går det inte att dra några säkra slutsatser kring skolresultaten eftersom urvalet är för litet.

I klippet: Hör kommunalrådet Marlene Jörhag (KD), som delvis är självkritisk.