I det nya förslaget från regeringen ska Migrationsverket behålla huvudansvaret för att anvisa asylsökande. Myndigheten ska få anvisa till en kommun som ska ordna boende, och kommunerna ska i sin tur få ersättning för kostnader.

Lagförslaget utgår från bosättningslagen, vilket innebär att man bland annat utgår från respektive kommuns storlek, arbetsmarknadsläge och hur många asylsökande som redan vistas i kommunen.

Inte tillbaka

– Vi ska inte tillbaka till 2015, vi ska ta vår ansvar men andra länder ska också ta sitt ansvar, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman.

På frågan hur kommunerna förväntas ordna bostäder svarar Ygeman att det ska ske på samma sätt som i dag.

– Det kan röra sig om att man har tomma lägenheter i befintligt bestånd, fastigheter som ska renoveras och som därför har tömts och som man kan vänta med att renovera. Det kan också handla om modulbostäder och att konvertera befintliga bostäder.

Följer scenariot

De som kommer från Ukraina får, enligt EU:s massflyktsdirektiv, mer eller mindre automatiskt uppehålls- och arbetstillstånd direkt i ett år. Det kan sedan förlängas med två år.

Så här långt följer utvecklingen av antalet flyende ukrainare Migrationsverkets huvudscenario.

– Vi har uppemot 30 000 registrerade nu och har fattat beslut i 22 000 ärenden om svenskt uppehållstillstånd, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Antalet som kommer till Sverige har minskat betydligt. Som högst var det över 2 000 ansökningar per dygn, nu ligger det på mellan 300–400 per dygn, säger han.