Gården i Mullhyttan i Lekebergs kommun har drivits ekologiskt i 20 år. Huvudnäringen har varit lammproduktion, men nu ska fåren inte bli fler. I stället kompletterar gården sin näring med mat odlad direkt för människor.
– Vi är duktiga på biologisk mångfald och tar hand om jorden på ett sätt som är bra för miljön, men vi behöver också producera mat som är bra för klimatet. Då är det proteingrödor för människor som gäller, samtidigt som det minskar vår klimatpåverkan, säger Adam Arnesson.
Halverad klimatpåverkan per kalori
Och att de är på rätt väg har han svart på vitt. Gården har nämligen studerats av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. De har mätt gårdens utsläpp före omställningen och efter att de började satsa på gamla kulturväxter som gråärtor och spannmål.
– Efter den här omställningen kan vi försörja tre gånger så många människor med mat. Dessutom med halverad klimatpåverkan per producerad kalori. Det är ett väldigt upplyftande resultat, att det kan ändra sig så mycket på ett år, säger Adam Arnesson.
Rätt väg att gå
Elin Röös forskar kring hållbar matproduktion på SLU och menar att det här är rätt håll att gå.
– Det här är inte en standardlösning för alla, men hela systemet måste gå åt mer vegetabilier för humanföda eftersom kött generellt är resurskrävande, säger hon.
Resultaten sporrar familjen
Vetskapen om att ha minskat sina klimatutsläpp på kort tid genom att börja odla grönsaker och spannmål sporrar Adam och övriga familjen på gården. Till våren ska odlingen utökas och han hoppas att fler lantbrukare ska börja fundera på vad de kan göra för klimatet.
– Det handlar inte om att vara bäst, utan om att utmana sig själv och göra det man kan. Vårt resultat är så konkret och då tänker jag på hur livsmedelsproduktionen kan förändras i stort. Det ger mig motivation och jag hoppas att det kanske kan motivera andra att tänka i de banorna också.
Jordbrukets utsläpp
Jordbrukets växthusgasutsläpp motsvarar sammanlagt cirka 12 miljoner ton koldioxid varje år. Utsläppen består av:
- 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter* från växtodling och djurhållning. De största utsläppen här är lustgas från gödsling och gödselhantering, samt metan från djurens matsmältning och gödselhantering. Dessa utsläpp har minskat med 11 procent sedan 1990.
- 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter* från jordbruksmarkens kolförråd. Till största delen är det koldioxid från så kallade mulljordar på före detta våtmarker. Denna siffra varierar från år till år och ligger som regel mellan 2 och 7 miljoner ton.
- 1 miljon ton koldioxid från energianvändningen i jordbruket. Främst från dieselanvändning i traktorer och arbetsmaskiner, samt eldningsolja för uppvärmning av växthus och spannmålstorkar.
- Indirekt orsakar den svenska jordbruksproduktionen också växthusgasutsläpp i andra länder genom användning av importerad mineralgödsel och importerat foder.
* koldioxidekvivalenter är ett mått på utsläpp av växthusgaser, som tar hänsyn till att olika sådana gaser bidrar olika mycket till växthuseffekten och global uppvärmning. Metan och lustgas är till exempel starkare växthusgaser än koldioxid.
Källa: Jordbruksverket