Trots att befolkningstätheten i Sverige ökat med med 15 procent de senaste 25 åren så minskar den på mer än hälften av Sveriges totalt 290 orter. På tre fjärdedelar av Sveriges yta bor det idag en person eller färre per kvadratkilometer. 2015 hade riket en befolkningstäthet på 24,2 invånare per kvadratkilometer och vore Sverige en ort vore den att jämföra med en mellanstor svensk stad som Hallsberg, Söderhamn eller Vingåker (24,4, 24,3 respektive 24,2 invånare per kvadratkilometer.)

Bland de kommuner som under perioden fått se en kraftig förtätning återfinns Örebro. I Örebro har befolkningstätheten ökat med mer än hälften och gått från en befolkningstäthet på 66,3 invånare per kvadratkilometer till att ha 105 invånare per kvadratkilometer föregående år.

Separation från Lekeberg

Örebro är en av de fyra kraftiga tillväxtkommuner som under perioden även minskat i storlek, detta skedde efter att Lekeberg bröt sig ur Örebro kommun 1995. Detta ska dock inte ses som förklaring till den ökade befolkningstätheten då Lekeberg till ytan är betydligt mindre än Örebro kommun – så som den idag ser ut – och siffrorna mellan 1995 och 1996 inte skiljer sig i någon anmärkningsvärd grad. 

Skapar nya utmaningar

Den ökade tätheten och befolkningstillväxten innebär en utmaning för Örebro kommun. Fortsätter tillväxten i samma takt fram till 2050 kommer kommunen då att ha 200 000 till 250 000 invånare. Redan idag är det på vissa håll svårt att få tag i bostäder inom kommunen. För att hantera de nuvarande problemen och säkra upp inför framtida behov byggs lägenheter i vindsutrymmen inom det befintliga kommunala bostadsbeståndet och under dagen den 1:a april gick Programnämnd samhällsbyggnad ut med att man i området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby planerar byggnation som ska vara behjälplig i att nå målet på mellan 1000 och 1500 nya bostäder.

– Örebro är inne i en fantastisk utveckling där flera faktorer ger en positiv växelverkan, denna tillväxt innebär fler jobb, mer skattemedel och att Örebro bli en ännu mer attraktiv stad, säger Björn Sundin (S) i ett pressmeddelande.

Stannar kvar på landsbygden

Folkströmmarna inom landet ser idag annorlunda ut än de gjorde tidigare under förra seklet. Idag överges inte landsbygden till fördel för staden på samma vis som den gjorde kring 1960-talet. Befolkningstätheten på landsbygden ligger idag förhållandevis fast. I Örebro län har ingen av de kommuner som – enligt jordbruksverkets definition – klassas som landsbygd en förändring större än knappt 30 procent, två tredjedelar landsbygdskommunerna har en förändring mindre än eller kring tio procent.

Örebro och Kumla tätast, Hällefors glesast

Laxå är den landsbygdskommun där störst förändring skett. Sedan 1991 har befolkningstätheten i staden minskat med 29 procent. Minst förändring återfinns i Nora där befolkningstätheten sammantaget under perioden inte rört sig alls.

Den kommun i länet som på listan över Sveriges befolkningstätaste kommuner placerar sig högst är Örebro, på 49:e plats, tätt följt av Kumla på plats 50. Den i en nationell jämförelse minst befolkningstäta kommunen i länet är Hällefors som återfinns på plats 243 av totalt 290.