Det finns stora behov av att restaurera skog på olika sätt. Till rätt nyligen dikades mycket stora arealer skog i Örebro län ut. Det här bidrar till många problem som mindre grundvatten, övergödning samt miljöbelastning i sjöar, sämre biologisk mångfald, och – vilket uppmärksammats mycket på senare tid – utsläpp av stora mängder växthusgaser från utdikad torvmark.
– Utdikad mark läcker väldigt mycket växthusgaser, säger Erik Göthlin, kommunekolog i Örebro kommun.
Följ med ut i skogen i klippet och hör hur arbetet går till.
Återvätning av torvmark
Att återväta torvmark är en kostnadseffektiv metod för att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser.
Fram till 2045 kan upp till 110 000 hektar återvätas i Sverige. Av det är 100 000 hektar skogsmark och 10 000 hektar jordbruksmark. Det skulle minska Sveriges utsläpp av koldioxidekvivalenter med 1 miljon ton.
Sveriges totala utsläpp av växthusgaser uppgick under 2021 till 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Kostnaden för den här åtgärden varierar mellan 200 och 400 kronor per ton koldioxidekvivalent.
Källa: SOU 2020:4 Vägen till en klimatpositiv framtid samt Naturvårdsverket
Torv och koldioxidutsläpp
- Torv är växtdelar som legat i kärr och våtmarker under tusentals år och består till ungefär hälften av kol.
- I utdikade, torrlagda, våtmarker kommer syre åt den kolrika torven som då börjar släppa ut koldioxid. I dag står utdikade våtmarker för 20 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Mest används markerna för åker- och skogsbruk. Endast en liten del av arealen används i dag för torvbrytning.
- Torv har länge använts som bränsle i fjärrvärmeverk. När torv eldas släpper den ut mer koldioxid per utvunnen kilowattimme än både olja och stenkol.
- Utsläppen från så kallad odlingstorv, blomjord som består av torv, tar längre tid – men efter tio år har all koldioxid från torven läckt ut i atmosfären.
- Att återställa utdikade våtmarker, genom att gräva igen diken så att markerna blir vattenfyllda, skulle bromsa utsläppen. FN:s klimatpanel har slagit fast att det är en av de snabbaste klimatåtgärder som går att göra.
