Till vänster ett finger som pekar på en bakterieodling, till höger en manlig forskare med skägg.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Här får Örebroforskaren frågan om det vankas ett Nobelpris: ”Svårt att säga”. Foto: SVT

Örebroforskning kan leda till vaccin mot hiv – med hjälp av genmanipulerade bakterier

Publicerad

Forskare vid Örebro universitet har tagit fram genmanipulerade probiotiska bakterier. Tanken är att de ska kunna skydda mot hivsmitta och förhoppningen är att det ska leda till ett vaccin i tablettform.

Nikolai Scherbak är docent i biologi vid Örebro universitet och samarbetar tillsammans med sina forskarkollegor från Folkhälsomyndigheten och Cape Town University i Sydafrika.

Där presenterade han nyligen en studie som bedöms öka chanserna att utveckla ett vaccin mot hiv.

Det handlar om att genmanipulera probiotiska E.colibakterier med en del av hivviruset, och med hjälp av avancerad teknik stoppa in dna-sekvenser på en särskild plats i bakterien.

– Vi använder en del av hivviruset som inte är infektiös men som kan trigga kroppen att producera neutraliserande antikroppar, säger Nikolai Scherbak.

Ska kunna tas i tablettform

Om bakterierna som tagits fram vid Örebro universitet leder till ett vaccin skulle de kunna tas i tablettform.

– Det skulle vara en enorm hjälp, speciellt i fattigare delar av världen, säger Nikolai Scherbak.

– Idag måste hivsmittade ta bromsmediciner hela livet, och det har inte alla råd med.

Han ser inga risker med de genmanipulerade bakterierna, men än återstår mycket forskning innan man är framme vid ett färdigt vaccin.

– I vanliga fall tar utvecklingen av läkemedel ungefär tio år.

HIV OCH E.COLIBAKTERIER

• Det finns idag inget vaccin mot hiv-viruset, som kan leda till den dödliga immunbristsjukdomen aids.

• Tack vare bromsmediciner kan hiv-smittade dock leva utan symptom och utan risk att föra sjukdomen vidare.

• E.colibakterier lever i tarmarna på människor och djur. Vissa varianter orsakar flera typer av infektioner, medan goda varianter kan bidra till bättre tarmflora. En av dessa används av Örebroforskarna i studien.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.