Nikolai Scherbak är docent i biologi vid Örebro universitet och samarbetar tillsammans med sina forskarkollegor från Folkhälsomyndigheten och Cape Town University i Sydafrika.
Där presenterade han nyligen en studie som bedöms öka chanserna att utveckla ett vaccin mot hiv.
Det handlar om att genmanipulera probiotiska E.colibakterier med en del av hivviruset, och med hjälp av avancerad teknik stoppa in dna-sekvenser på en särskild plats i bakterien.
– Vi använder en del av hivviruset som inte är infektiös men som kan trigga kroppen att producera neutraliserande antikroppar, säger Nikolai Scherbak.
Ska kunna tas i tablettform
Om bakterierna som tagits fram vid Örebro universitet leder till ett vaccin skulle de kunna tas i tablettform.
– Det skulle vara en enorm hjälp, speciellt i fattigare delar av världen, säger Nikolai Scherbak.
– Idag måste hivsmittade ta bromsmediciner hela livet, och det har inte alla råd med.
Han ser inga risker med de genmanipulerade bakterierna, men än återstår mycket forskning innan man är framme vid ett färdigt vaccin.
– I vanliga fall tar utvecklingen av läkemedel ungefär tio år.
HIV OCH E.COLIBAKTERIER
• Det finns idag inget vaccin mot hiv-viruset, som kan leda till den dödliga immunbristsjukdomen aids.
• Tack vare bromsmediciner kan hiv-smittade dock leva utan symptom och utan risk att föra sjukdomen vidare.
• E.colibakterier lever i tarmarna på människor och djur. Vissa varianter orsakar flera typer av infektioner, medan goda varianter kan bidra till bättre tarmflora. En av dessa används av Örebroforskarna i studien.
