Att arbetsmarknaden i Karlskoga, med många industrier och försvarsindustrier, ställer höga och specifika krav kan vara en förklaring till siffrorna, enligt Nils Varg. En annan förklaring, menar han, är arbetsgivares benägenhet att i högre utsträckning anställa svenskfödda.
– Det är något vi behöver jobba med på olika sätt, det är svårt att rå på rådande strukturer. Det gäller att alla hjälper till. Både vi från kommunens sida, företagssamhället och civilsamhället, säger Nils Varg.
Hur arbetar Karlskoga kommun för att motverka detta? Starta klippet för att höra Nils Varg besvara frågan.
Högst arbetslöshet bland utrikesfödda i Örebro län:
Karlskoga: 28,9 procent bland utrikesfödda och 13 procent sett till hela befolkningen.
Hallsberg: 26,5 procent bland utrikesfödda och 12,9 procent sett till hela befolkningen.
Hällefors: 26,1 procent bland utrikesfödda och 14,9 procent sett till hela befolkningen.
Lindesberg: 26,7 procent bland utrikesfödda och 13,2 procent sett till hela befolkningen.
Nora: 26,9 procent bland utrikesfödda och 11,5 procent sett till hela befolkningen.
Statistiken visar andel som någon gång under 2020 varit öppet arbetslös, det vill säga arbetslös och aktivt arbetssökande.
Så gjorde vi undersökningen
En av de viktigaste faktorerna för en lyckad integration är att komma in på arbetsmarknaden. Att få ett jobb. Vi har därför valt att titta på hur arbetslösheten ser ut när det gäller personer födda utomlands och de som är födda i Sverige.
Det finns många olika mått på arbetslöshet, vilket kan göra det lite förvirrande: inskrivna arbetslösa, öppet arbetslösa, långtidsarbetslösa, för att ta några exempel. Dessutom räknar och presenterar Statistiska centralbyrån och Arbetsförmedlingen arbetslöshetssiffror på lite olika sätt.
Därför har vi valt att titta på flera olika mått på arbetslöshet för att få en så bred bild som möjligt.
Vi har bland annat valt att titta på den öppna arbetslösheten i olika områden i landet. Dels för totalbefolkningen, dels för personer födda utomlands. I variabeln öppet arbetslösa ingår de som aktivt söker ett arbete och som inte deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Statistiken fördelas på SCB:s 3 363 regionala statistikområden (RegSO-områden), vilket gör att man kan se regionala och lokala skillnader detaljerat. Den öppna arbetslösheten som SCB redovisar anges per år och visar alla som någon gång under året varit öppet arbetslös. En viktig sak att ha med sig är att många utlandsfödda som kom till Sverige under flyktingvågen 2015 deltar i arbetsmarknadsprogram och finns således inte med i statistiken om de öppet arbetslösa.
Orsaken till valet av denna variabel var främst för att det var möjligt att få data nerbrutet på den regionala nivån. Nackdelen är att det bara finns data fram till och med 2020.
Med siffrorna som underlag och genom att jämföra längre tidsperioder har vi kunnat analysera arbetslösheten. Med hjälp av de regionalt och lokalt nedbrutna arbetslöshetssiffrorna har vi kunnat identifiera områden med både positiv och negativ utveckling.
Arbetslöshet bland inrikes- och utrikesfödda
Det är stora skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda om man tittar på arbetslösheten. I slutet av 2021 låg andelen inskrivna som arbetslösa på 3-4 procent för inrikesfödda (16-64 år), enligt siffror från Arbetsförmedlingen. Motsvarande andel för utrikesfödda var 12-14 procent.
Gapet mellan gruppen utrikesfödda och inrikesfödda har ökat jämfört med för tio år sedan. Förändringen beror både på att andelen inskrivna på Arbetsförmedlingen har minskat bland svenskfödda och ökat bland utrikesfödda.
Samma mönster ser man för de som är längst ifrån arbetsmarknaden. Andelen långtidsarbetslösa (utan jobb mer än tolv månader) var i april 2022 1,6 procent för inrikesfödda. Bland utrikesfödda var motsvarande andel 9,1 procent.
Även här har gapet mellan gruppen utrikesfödda och inrikesfödda ökat. Särskilt bland kvinnor. Och även här beror förändringen på att andelen inskrivna har minskat bland svenskfödda och ökat bland utlandsfödda.
Statistiken om inskrivna arbetslösa kommer från Arbetsförmedlingen och anger personer som är öppet arbetslösa, det vill säga aktivt söker arbete, eller som deltar i program. För begreppet långtidsarbetslös gäller att man är öppet arbetslös eller deltar i program, samt sammanhängande varit utan arbete i mer än tolv månader. Fördelen med dessa mått på arbetslöshet är att det finns färska uppgifter.
Det kan ta lång tid för flyktinginvandrare att få ett jobb.
Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, var drygt hälften av flyktinginvandrarna i åldern 20-64 år förvärvsarbetande tio år efter att ha fått uppehållstillstånd och en kommunplacering. Med förvärvsarbete avses en löneanställning eller egen näringsverksamhet. Bland inrikesfödda i samma åldersgrupp har över tid drygt åtta av tio klassificerats som förvärvsarbetande, det vill säga haft en löneanställning eller egen näringsverksamhet.
Skillnaderna är stora inom gruppen flyktinginvandrare beroende på bland annat utbildningsnivå, kön och ursprungsland, För lågutbildade och kvinnor tar det längre tid att hitta ett arbete.
