En kvinna sitter vid ett bord och håller armarna framför hakan, den ena armen är en protes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet berättar Paulina hur det gick till när hon fick sin plektrumprotes. Foto: Emil Nylén Danielsson/SVT

Paulina, 20, föddes med dysmeli – fick sin första protes som bebis

Publicerad

Hon föddes utan underarm. Sedan dess har Paulina Fornemyr gjort otaliga besök på Dysmelienheten i Örebro.

– Det har betytt jättemycket. Att få träffa andra som ser ut som jag gör ju att man känner sig mindre ensam, säger hon.

Vid första besöket på Dysmelicentrum i Örebro var Paulina bara tre veckor gammal. Då fick hennes föräldrar lära sig vad dysmeli är och vad som skulle hända framåt.

– När jag var sex månader fick jag min första protes för att jag skulle kunna lära mig krypa och inte åla fram.

I dag har Paulina en myoelektrisk armprotes där muskelsammandragningar skapar elektriska signaler på huden som överförs till protesen. Hon arbetar som skötare på Regionsjukhuset Karsudden och bor i Katrineholm.

– Jag gör samma saker som alla andra. Kör bil, handarbetar och spelar instrument.

Spelar ukulele – med plektrumprotes

Paulina har fem olika proteser. Hon spelar piano med båda händerna och ukulele med plektrumprotes. Hon har en träningsprotes med en klo och en lite lättare gåprotes för promenader och löpning.

Det händer att människor stirrar, viskar och pekar när Paulina går i kortärmat och visar sin dysmeli. Därför har hon bestämt sig för att inte vara tyst utan i stället berätta vad dysmeli är.

– Det är ju oftast vuxna som stirrar, medan barn frågar rakt ut om vad som har hänt med min arm.

Dysmelicentrum har betytt mycket för Paulina och familjen. Fram till tolv års ålder åkte hon på alla läger som ordnades och har fått vänner för livet.

– Det har betytt jättemycket att se att det finns andra som ser likadana ut, i min ålder. Det gör att man inte känner sig så ensam.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.