Familjen ser att bidraget har gjort stor skillnad. Bland annat har det lett till mycket enklare uppvärmning, enligt Claes Schneider som driver gården tillsammans med sin familj.
Starta klippet i spelaren för att följa med till Berga gård, norr om Fjugesta.
– Vi hade flera olika värmekällor förut. Nu är det samlat alltihopa med ett fjärrvärmesystem över hela gården, berättar Claes Schneider.
De kanske hade satsat på att byta ut oljeeldningen ändå, men pengarna från regeringens satsning Klimatklivet gjorde att de valde en större flisanläggning för att värma gården.
”Klimatklivet möjliggör investeringar”
I dag är ekonomin ofta så ansträngd att bidrag är ett måste, enligt många lantbruksföretagare.
– Klimatklivet är viktigt för att det möjliggör sådana här investeringar. Det hade ju varit jättekul att kunna klara sig utan en massa inskjutna pengar, men så ser det inte ut i dag, berättar Claes dotter, Lisa Schneider.
Klimatklivet betalar ut allt mer
Klimatklivet har funnits sedan 2015, och har år efter år fått ökad budget och betalat ut allt större stödbelopp. Staten ger stöd med mellan 30 och 50 procent av investeringar som ska minska utsläppen av växthusgaser.
De områden som fått mest stöd från 2015 fram till första halvåret 2023 är:
- Biogas: 3,9 miljarder kronor. Klimatnytta: 2,3 kilo minskade utsläpp per stödkrona.
- Energikonvertering: 2,6 miljarder. Klimatnytta: 2,9 kilo/krona.
- Avfall: 1,5 miljarder. Klimatnytta: 8,9 kilo/krona.
- Laddstolpar: 1,2 miljarder*. Klimatnytta: 1,8 kilo/krona.
- Energieffektivisering: 971 miljoner. Klimatnytta: 5,7 kilo/krona.
- Infrastruktur: 369 miljoner. Klimatnytta: 4,11 kilo/krona.
- Åtgärder mot farliga gasutsläpp: 69 miljoner. Klimatnytta: 9,5 kilo/krona.
*När det gäller laddstolpar kan även privatpersoner och bostadsrättsföreningar söka pengar från Naturvårdsverket, men det ligger utanför Klimatklivet.
Källa: Naturvårdsverket/SVT
