Enligt nuvarande regler blir en dömd brottsling villkorligt frigiven efter att två tredjedelar av fängelsestraffet är avtjänat. Endast om det finns synnerliga skäl kan frigivningen skjutas upp.
Diskussionen kring den villkorliga frigivningen blossade upp i samband med att Hagamannen – en av Sveriges värsta sexualförbrytare – frigavs trots att återfallsrisken bedömdes som hög.
Nu sker samma sak igen.
Serievåldtäktsmannen som satte skräck i Örebro kommer till hösten att bli frigiven trots att Kriminalvården bedömer återfallsrisken som hög.
Öppnar för att avskaffa
När vi ställer frågan till riksdagspartierna svarar fem av åtta partier att de vill se hårdare straff och att allt fler brottslingar ska avtjäna längre tid i fängelse.
– Vi vill skärpa lagstiftningen och anser att principen med automatisk villkorlig frigivning ska slopas. Döms man till sex års fängelse ska man sitta av hela straffet, säger Roger Haddad som är liberalernas rättspolitisketalesperson.
De övriga allianspartierna och Sverigedemokraterna är på samma linje.
– Vi vill ta bort möjligheten till villkorlig frigivning om det inte föreligger särskilt starka skäl för det, skriver Adam Marttinen som är Sverigedemokraternas rättspolitiskatalesperson.
– Vi vill att man ska avtjäna en större del av straffet. Vi anser att villkorlig frigivning endast ska ske undantagsvis och tidigast efter tre fjärdedelar av strafftiden, svarar moderaten Tomas Tobé.
Ett parti vill behålla
Det enda partiet som säger sig vilja ha kvar den villkorliga frigivningen är Västerpartiet. De vill istället se ett ökat samarbete mellan Kriminalvården och kommunerna.
– Det måste vara lätt och smidigt att gå från anstalt till samhället. Här finns stora utmaningar som samhället måste ta tag i. Vi vill se större samarbete mellan Kriminalvården och kommunerna, säger vänsterpartiets Linda Snecker.
Så säger partierna
Miljöpartiet: Vi är öppna för förändringar av det nuvarande systemet, men att de förändringar i så fall skall bygga på forskning och beprövad erfarenhet och inte enbart handla om att svara upp mot populistiska krav på hårdare tag.
Socialdemokraterna: Det finns en del problem med den villkorliga frigivningen. Därför har en utredning kommit med ett antal förslag som vi nu tittar på.
Vänsterpartiet: Vill se en ännu bättre verkställighetsplanering under den villkorliga frigivningen. Det är en tuff period att gå från anstaltsvistelse till frihet i samhället, då behövs en god planering, samverkan med kommunen för att hitta bostad och Arbetsförmedlingen för att hitta praktik och arbete. Idag funderar denna utslussning och samverkan inte alltid så bra som den borde göra.
Liberalerna: Dagens system ger en helt felaktig signal till den som döms. Principen måste vara att man sitter av det straff domstolen dömer ut. Endast efter särskilda överväganden och behäftat med villkor som man ska klara av ska det övervägas.
Moderaterna: Den ordning vi har idag, där man går släpps ut redan efter två tredjedelar av strafftiden är inte bra. Vi vill att man ska avtjäna en större del av straffet. Vi anser att villkorlig frigivning endast ska ske undantagsvis och tidigast efter tre fjärdedelar av strafftiden. Återfallsförbrytare ska inte ha möjlighet till villkorlig frigivning.
Centerpartiet: Vill begränsa möjligheten till villkorlig frigivning och att den dömde avtjänar större del av straffet.
Kristdemokraterna: Dömda som bedöms farliga ska inte få villkorlig frigivning utan avtjäna hela det utdömda straffet. I fall där den dömde misskött sig eller inte medverkat i behandling tycker vi att villkorlig frigivning ska kunna hållas tillbaka.”
Sverigedemokraterna: Man ska inte kunna räkna med en villkorlig frigivning. Vi vill ta bort möjligheten till villkorlig frigivning om det inte föreligger särskilt starka skäl för det. För återfallsförbrytare ska det vara uteslutet med villkorlig frigivning.