Patienter från hela landet kommer till Dysmelicentrum i Örebro för att få hjälp med bland annat proteser och att träna på vardagssaker, som matlagning och att knyta skorna.
Regionen vill nu bedriva nationell högspecialiserad vård inom området, och bli en så kallad NHV-enhet. Något som man nu ansökt om hos Socialstyrelsen.
– Vi hoppas förstås på ett positivt beslut, säger arbetsterapeuten Cathrine Widehammar, på Dysmelicentrum i Örebro.
Först i världen
Enligt regionen bedriver man redan i dag den vård som krävs för dysmelipatienter. Man har spetskompetens inom bland annat ortopedi, handkirurgi, barnneurologi, genetik, arbetsterapi, fysioterapi och psykosocial kompetens.
– Vi bedriver också väldigt mycket forskning här kring dysmeli och olika behandlingsformer och proteser och det vill vi gärna fortsätta med, säger Cathrine Widehammar.
Hon berättar att Örebro-läkaren Rolf Sörbye redan på 70-talet kom på att även barn borde kunna använda muskelstyrda proteser.
– Så det började man experimentera med då. Vi var faktiskt först i världen med det tillsammans med Kanada, som också var tidigt ute, säger Cathrine Widehammar.
DYSMELI
- Fram till år 1972 fanns ingen samlad vård och omsorg för barn med dysmeli i Sverige.
- Efter att Rolf Sörbye, överläkare på neurofysiologiska kliniken i Örebro, visat att barn kan lära sig att använda en myoelektrisk protes utvecklades den ”svenska barnhanden” och ett vårdprogram etablerades som fick nationell och internationell spridning.
- Dysmelicentrum i Örebro har tagit initiativ till en nationell kartläggning av överbelastningsbesvär hos vuxna med dysmeli eller armamputation, där dysmeliverksamheterna i Region Stockholm, Region Skåne och Västra Götalandsregionen är inbjudna att medverka. Målet är att få till nationella vårdriktlinjer.
- I år står Örebro återigen värd för Nordiskt tvärfackligt forum för dysmeli och armamputation.
Källa: Region Örebro län
