Foto: TT

Så fungerar ett tryckfrihetsmål

Uppdaterad
Publicerad

Tryckfrihetsmål skiljer sig från andra brottmål.

– Den stora skillnaden är att man använder en jury, säger domaren Anna Flodin.

Tryckfrihetsmål är relativt ovanliga. Ungefär tio stycken per år leder till rättegång.

På Stockholms tingsrätt finns några särskilt utsedda domare som tar sig an tryckfrihetsmål. En av dem är rådman Anna Flodin. Tillsammans med två andra juristdomare fastställer hon dom och eventuell påföljd.

– Men först ska juryn uttala sig. Friar juryn blir det en friande dom, tycker den att den åtalade gjort något brottsligt kan vi fortfarande göra en annan bedömning, säger Anna Flodin.

Ja eller nej

Juryn får en frågelista där medlemmarna ska svara ja eller nej på om de anser att den åtalade gjort sig skyldig till de olika åtalspunkterna. Juryn består av nio personer, och minst sex av dem måste fälla den åtalade för att målet ska gå vidare till domarna.

Det är justitiekanslern som är ensam åklagare i tryckfrihetsmål, men många gånger sköts arbetet av en eller flera personer som justitiekanslern har utsett.

Vanligt med förtal

De flesta mål där Anna Flodin dömt har handlat om förtal.

– Det innebär att man utpekar någon för brottsligt eller klandervärdigt levnadssätt. Det vanliga är böter, vid grovt förtal kan det ge fängelse i upp till två år.

Hets mot folkgrupp kan ge upp till två års fängelse. Grov hets mot folkgrupp ger fängelse mellan sex månader och fyra år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.