Globalt står livsmedelsproduktionen för cirka en tredjedel av alla klimatutsläpp. Inom jordbruket är det jorden och djurhållningen som står för de största utsläppen av växthusgaser. Nu hoppas forskare att jordbruket istället kan bli en källa som binder stora mängder koldioxid.

– Vi måste utnyttja möjligheterna att minska utsläppen, säger miljöforskaren Johanna Björklund.

En blandning av växter

Agroforestry-system, eller skogsjordbruk, går ut på att odla olika fleråriga och ätbara växter tillsammans – allt från bladgrönsaker till fruktträd som binder in koldioxid i marken, med hjälp av sina stammar och rötter.

Koldioxidinlagringen blir då mer varaktig jämfört med de ettåriga grödorna. Systemet används redan i andra delar av världen, till exempel i Afrika. Den här klimatnyttan finns också på svenska naturbetesmarker och i det gamla fäbodsystemet.

– Med kunskapen från de gamla systemen utarbetar vi nu nya, mer moderna system. Det handlar om att inte behöva riva upp marken varje år.

”Vi måste ta större ansvar”

Johanna Björklund är övertygad: Jordbruket måste läggas om för att klara Parisavtalet och hålla den globala uppvärmningen under två grader. Och där spelar agroforestry-systemen en viktig roll för att förse världen med mat, och samtidigt skydda miljön och bromsa uppvärmningen.

– På vissa platser i världen blir det för varmt för att odla. Vi måste ta större ansvar för världens matproduktion och hitta odlingssystem som klarar av att klimatet förändras. Här kommer vi få kraftigare stormar och regnväder, och då måste vi ha system som är robusta.

Jordbruket har stor potential, menar hon, att minska klimatutsläppen och binda in kol i marken med växternas hjälp.

– Men det innebär kanske också att vi måste äta annorlunda i framtiden.