Studiens deltagare delades in i tre olika behandlingsgrupper, där alla behandlingsgrupper hade känsloreglering över internet. Studiens känsloreglering var fyra veckor lång och inkluderade terapi i elva minuter i veckan, per deltagare.

Hör mer om studien och dess behandlingsgrupper i klippet ovan.

Olika fokus

En grupp skulle notera och identifiera sina känslor vid ilska. I den andra gruppen fick deltagarna lära sig att omtolka situationer, samtidigt som den tredje gruppen kombinerade strategierna från grupp ett och grupp två.

– För de som hade problem med utagerande ilska visade sig den här kombinerade behandlingen vara mest effektiv, säger Hugo Hesser, professor vid Örebro universitet, som ledde studien tillsammans med Johan Bjureberg vid Karolinska Institutet.

Ilskan är inte farlig

– Ilska är en jätteviktig känsla som informerar oss om hur vi ska agera i olika situationer. Den gör att vi kan identifiera utmaningar och problem i vardagen. Då det finns egentligen inget problem med ilskan i sig, utan det är hur vi hanterar ilskan. Det är det som är det viktiga.

Den inåtriktade ilskan som inte är utåtriktad kan vara svårare att komma åt, menar Hugo Hesser.

– Det finns väldigt lite forskning på inåtriktad ilska, de som knyter näven i fickan men kokar inombords. För rent fysiologiskt så aktiveras vi ändå och det kan på lång sikt leda till hjärtproblem och smärtproblematik. Det är vårt nästa steg att hitta bra behandling även för dem.