I en rapport som branschorganisationen Svensk försäkring tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet nyligen släppte så framkommer det att små kommuner halkar efter i arbetet med klimatanpassningar.
– Vi ser att de stora kommunerna har kommit längre än de små, och det tror vi beror på att de små saknar resurser och kompetens, säger Staffan Moberg, jurist på Svensk försäkring.
Enligt honom kan det leda till att små kommuner riskerar att bli värre drabbade vid exempelvis skyfall. För dem som bor i kommuner som inte har gjort anpassningar och som ligger i riskområden kan det i framtiden leda till högre försäkringspremier, eller att försäkringsbolag inte längre erbjuder försäkringar.
I klippet svarar Staffan Moberg på tre frågor om klimatanpassningar.
Komplicerat förarbete
Efter att ha drabbats hårt av översvämningar 2015 har Hallsbergs kommun byggt en fördröjningsdamm, dammen finansierades till 90 procent av bidrag. Men enligt kommunens samhällsbyggnadschef, Marianne Christiansen, krävs det långa och komplicerade utredningar innan man ens kan söka bidrag.
– För att kunna ansöka om belopp, åtgärder och vilka effekter de ger så måste man ha en utredning som ligger till grund. Det är en komplex situation. En utmaning vi har i Hallsberg är att vi inte har markåtkomst där vi vill göra åtgärder, säger hon.
Här är kommunerna som fått mest i bidrag
Arvika: År 2015-2022. Antal: 8. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 139 602 542
Kristianstad: År 2015-2022. Antal: 5. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 97 176 000
Göteborg: År 2015-2022. Antal: 15. Typ av naturolycka: Översvämning, Ras och skred. Summa: 61 084 984
Mölndal: År 2018-2022. Antal: 3. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 48 337 000
Karlstad: År 2015-2019. Antal: 5. Typ av naturolycka: Översvämning, Ras och skred. Summa: 40 002 678
Vellinge: År 2019-2022. Antal: 2. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 39 517 000
Arboga: År 2015-2021. Antal: 3. Typ av naturolycka: Översvämning, Ras och skred. Summa: 27 792 000
Eskilstuna: År 2022. Antal: 1. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 24 300 000
Härryda: År 2019-2022. Antal: 3. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 16 710 315
Vansbro: År 2017-2021. Antal: 4. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 13 931 000
Kungsbacka: År 2015-2017. Antal: 3. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 11 675 000
Värnamo: År 2017-2022. Antal: 2. Typ av naturolycka: Översvämning. Summa: 11 618 000
Orust: År 2017-2020. Antal: 3. Typ av naturolycka: Ras och skred. Summa: 11 328 000
Mark: År 2021-2022. Antal: 2. Typ av naturolycka: Skred. Summa: 10 696 500
Stenungsund: År 2017-2022. Antal: 1. Typ av naturolycka: Ras och skred. Summa: 10 588 000
Källa: MSB
Statsbidrag för naturolyckor
Statsbidrag för naturolyckor till kommunerna infördes 1986. Anslaget låg i många år på en nivå om 25 miljoner kronor per år, men har varierat under senare år.
Anslaget höjdes till nästan 75 miljoner kronor mellan åren 2017-2020, med undantag för 2019 då anslaget höjdes till 130 miljoner kronor. 2021 minskade anslaget till knappt 25 miljoner kronor. Ansökningsbeloppet har varierat över tid men har alltid överstigit det tillgängliga anslaget. Under 2022 var det tillgängliga anlaget drygt 500 miljoner kronor och för 2023 är anslaget budgeterat till 475 miljoner kronor.
Mellan åren 2010 och 2022 har totalt 820 miljoner kronor betalats ut i bidrag till 58 kommuner.
Exempel på projekt som har finansierats är översvämningskydd i Vellinge, Kristianstad, Arvika och Mölndal samt skredsäkringsåtgärder i Göteborg, Partille, Åre och Vilhelmina. Sedan 2010 har 83 procent av bidraget fördelats till åtgärder för att förebygga översvämning och återstående 17 procent har gått till åtgärder för att förebygga ras, skred och erosion.
Källa: MSB