Familjehem har blivit en allt vanligare placeringsform för barn och unga som far illa eller av andra anledningar inte kan bo med sina biologiska föräldrar. Men det finns för få och många kommuner har svårt att rekrytera nya familjehem så att det täcker behovet.

I Västerås väntar till exempel 36 barn och unga på en familjehemsplacering. I Örebro var det i juli ett 15-tal barn som saknade placering. De flesta har placerats i jourhem i väntan på en långsiktig lösning.

– Det blir en oviss situation naturligtvis. Dels blir det en kris att skiljas från sin familj med kort varsel, men också att inte veta var man ska bo längre fram, säger Janny Åkerström som är gruppledare för rekryteringen av familjehem i Örebro kommun.

Bättre handledning

Gizela Wizell har varit familjehem i tio år och har just nu i fyra barn placerade hos sig. Hon är dessutom styrelseledamot i Familjehemmens riksförbund och hon engagerar sig i frågan om rekrytering.

Väl fungerande stöd och handledning till de nya familjehemmen är en förutsättning, enligt Gizela Wizell. Hon tror också att kommunerna inte riktigt nått ut med vad det innebär att var familjehem.

– Det saknas kunskap och jag tror att Svensson är lite rädd. Men man får så mycket tillbaka, kärlek, kunskap och glädje, säger Gizela Wizell.