En gång traktens stolthet med 300 anställda under åren kring andra världskriget. I dag är det tyst och stilla i Stripa gruva. Men fram till så sent som 1992 så drev Karl-Eric Nord metallåtervinning i Stiparännan, en världsunik uppfinning som skiljer på värdefull malm och värdelöst slagg.

-Vi har ju en massa gruvor som står öde som ett skal, speciellt här i mellersta Sverige. Det här är den enda gruvan som har all utrustning kvar ovan jord, säger Karl-Eric Nord.

Klassad som byggnadsminne

Det är inte bara Striparännan som är unik. Enligt Riksantikvarieämbetet kan ingen annan gruvanläggning i Sverige uppvisa en sådan bevarad helhetsmiljö. Anläggningen är så sällsynt välbevarad att Riksantikvarieämbetet valt att klassa denna 30-funkisbyggnad som byggnadsminne.

Lars Hagström, som är den som kan mest om gruvans historia, kan andas ut, när hans älskade gruva räddas från fortsatt förfall.

-Äntligen har vi lyckats klara det här. Det har varit en snårig väg i många år, säger Lars Hagström.

Vision i tre etapper

I flera års tid har eldsjälar som Lars Hagström tillsammans med museet och kommunen i Lindesberg kämpat för att bevara sin gruva. Byggnadsminnesförklaringen är bara det första steget i en planerad satsning på att väcka den insomnade gruvlaven till liv igen.

-Min vision sträcker sig i tre etapper. Etapp ett är att få i gång en levande industri. Etapp två är forskning och utveckling. Etapp tre är besöksnäringen, säger Inger Griberg (v), ordförande i Stripa industri- och utveckling.

Inte kosta skattebetalarna

Det är ett kommunalt bolag som ska driva verksamheten vidare och förhoppningarna är stora för framtiden. Att få i gång anrikningsverket igen och med de pengarna som det ger bygga upp gruvmiljöerna för intresserade besökare. För det får inte kosta några stora kommunala skatteslantar.

Det finns också planer på att skapa ett forskningscentrum. Allt sammantaget ska Stripa gruva bli en verksam kraft som ska visa att det går att göra kris på krisdrabbade Bergslagen till en turistmagnet.

Jonas Edlund