Det blir fjärde gången som kammarrätten går in och upphäver kommunens beslut om hur mycket pengar Sverigefinska språkskolan ska beviljas.

Elever på friskolor ska enligt kommunallagen ha samma resurser som de barn som går i den kommunala verksamheten. Pengarna följer alltså eleverna och kommunerna ska se till att motsvarande summor som går till den kommunala verksamheten betalas ut till friskolorna.

2002, 2006 och 2011 konstaterade kammarrätten att Sverigefinska språkskolan fick för lite pengar för sin verksamhet. Trots det har kommunen och skolan inte kunnat komma överens om nivån under denna tid.

”Hårt slag”

Idag bedrivs ingen verksamhet i lokalerna och eleverna har fått flytta till andra skolor efter att Sverigefinska språkskolan begärdes i konkurs i augusti i år trots att ärendet låg hos kammarrätten

– När vi fick höra om konkursbegäran och Skatteverket som begärde oss i konkurs inte ville ge oss uppskov tills hovrätten beslutar om ärendet, var det ett hårt slag. Jag har haft ett par sömnlösa nätter, sa rektorn Matti Lautkoski i augusti i år.

Inget underlag för räkneexempel

Enligt kammarrätten har kommunen inte kunnat presentera ett underlag som kan förklara varför den fristående skolan får lägre bidrag för vissa av sina elever jämfört med de pengar som utgår till den kommunala verksamheten.

Medan kommunen räknar med att barn mellan 6 och 12 år som vistas på ett kommunalt fritidshem kostar cirka 23.000 kronor om året så har Sverigefinska språkskolan bara fått två olika bidrag för samma verksamhet. För barn mellan 6 och 9 år har man fått 23.000 kronor men för barn mellan 10 och 12 har ersättningen legat på cirka 7500 kronor.

Upphäver beslut för fjärde gången

Kammarrätten konstaterar att det inte heller denna gång framkommit något som talar för att den stora skillnaden mellan bidragen till eleverna på Sverigefinska språkskolan och de pengar som kommunen lägger i sin egen verksamhet.

Eftersom beslutet strider mot kommunallagen så upphäver Kammarrätten det.