Forskarna har fått tre miljoner kronor från forskningsrådet Formas. Förutom att kartlägga förekomsten av TBE i mjölk ska de också undersöka viruset på molekylär nivå för att ta reda på vad som gör att vissa varianter av viruset blir aggressivare.

– Vanligtvis får vi TBE från fästingbett men människor har smittats efter att ha druckit eller ätit opastöriserade mjölkprodukter från infekterade djur. Det har hänt i till exempel Österrike men i Sverige är risken oerhört liten, säger Magnus Johansson, forskare i medicin vid Örebro universitet i ett pressmeddelande.

Opastöriserat ökar

Han vill förbättra metoderna för att studera TBE i mjölk eftersom både viruset och produktionen av opastöriserade mjölkproduktioner ökar i Sverige.

– Vi ska leta efter TBE-antikroppar i mjölk på olika platser i Sverige. Vi har nyligen visat att olika varianter av det europeiska TBE-viruset förekommer i Sverige och Norge och vi vill även karaktärisera de olika typerna och förstå hur farliga de är, säger Magnus Johansson.

Hänger ihop med klimatförändringar

Forskarna ska studera hur viruset är uppbyggt för att kunna identifiera vad som gör det mer aggressivt och farligare för den som blivit smittad.

– För att kunna ta fram bättre behandling och nya vacciner måste vi förstå virusets mekanismer, berättar Magnus Johansson.

Spridningen av såväl TBE som fästingar hänger ihop med förändringar i klimat och miljö. I ett samarbete med en forskare vid Umeå universitet ska man också titta närmare på vilken roll temperaturen spelar för att TBE ska föröka sig i fästingen och för virusets förmåga att flytta från fästing till möss.