Bränder, torka, översvämningar, stormar, höjd medeltemperatur. Larmen om klimatet är många och den viktigaste frågan för unga mellan 16 och 25 år är klimatförändringarna, visar en Sifo-undersökning från förra året. Maria Ojala är docent i psykologi och hon har forskat i mer än tio år på hur barn, tonåringar och unga vuxna hanterar sin oro för klimatet.
– Barn pratar ju ofta med sina föräldrar, man kan prata om stress eller problem i skolan, men klimatoron pratar man inte om. Den håller man för sig själv. Men det kanske håller på att ändras nu efter den här sommaren, säger Maria Ojala.
Mörk framtidssyn
Det finns studier både i Sverige och utomlands som visar att många unga har en mörk syn på framtiden när det kommer till klimatet. Och de som distanserar sig från problemet menar att vuxenvärlden inte tar deras oro på allvar.
– De menar att föräldrar och lärare inte tar deras känslor på allvar och att de vuxna enbart pratar om de här frågorna ur ett katastrofperspektiv. Det verkar också hänga samman med att man känner att man inte kan påverka.
Pratar om lösningar
De unga som gör något konkret för klimatet och de som har tilltro till vuxenvärlden uppger att de känner att de blir lyssnade på och att vuxenvärlden pratar om lösningar. Och Maria Ojala menar det är viktigt att unga känner att de kan vara en aktiv del i de här frågorna.
– Unga kommer ju i framtiden att vara samhällets företagsledare, politiker och miljökämpar så det är jätteviktigt att man tar deras oro på allvar redan när de är unga.
Ungas strategier för att hantera klimatoron
1a Förnekar problemet
Man förnekar allvaret i frågan. Tänker att det får konsekvenser för andra människor som bor långt bort – det berör inte mig. Menar att media och forskare överdriver. I den här gruppen är det mest killar och de mår psykiskt bra.
1b Man distanserar sig och hittar på något roligt istället. Undviker också information genom att till exempel stänga av TV:n eller radio när det handlar om klimatet. I den här gruppen är det mest tjejer och de är väldigt oroliga för klimatet. De mår sämre psykiskt.
2 Letar aktivt efter information
Fokuserar på problemet och försöker göra något konkret. Man letar aktivt information och man pratar med sina kompisar om vad man kan göra. Kanske börjar man äta vegetariskt eller minskar sitt flygande. Den här gruppen unga mår sämre än de som förnekar det samt de som vänder på perspektiven.
3 Vänder på perspektiven
Ser att det finns ett problem men ser också att vi historiskt kunnat lösa svåra problem. Också i den här gruppen gör man saker konkret för att minska sin klimatpåverkan. Innebär också att man har en tilltro till vuxenvärlden, teknisk utveckling, forskare, politiker och så vidare. Den här gruppen mår bra psykiskt.
Tre tips från Maria Ojala till vuxenvärlden:
* Ta ungas oro på allvar och börja sätta ord på oron – alltså prata om det.
* Visa konkret vad man kan göra som individ men också hur man kollektivt kan påverka olika samhällsaktörer.
* Om man är lärare kan man öka på tilltron till vuxenvärlden genom att bjuda in personer, som jobbar för klimatet på olika positioner i samhället, till skolan. På så vis visar man att det finns vuxna som tar den här frågan på allvar. Det kan göra att en del av bördan som ligger på ungas axlar lättar och det kan också motivera deras engagemang.