Örebro
Två stora behållare märkt ”Dricksvatten” och ”Vatten” från Örebro, placerade på släpvagnar inuti en byggnad. En gul skylt varnar för att behållarna endast får hanteras med godkänd utbildning.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
De här tankarna på kärror använde kommun när den vanliga vattenförsörjningen inte fungerar. Foto: SVT

Vid kris eller krig – så prioriteras vattnet i Örebro

Publicerad

Örebros nödvattenplan bestämmer vem som får vatten först i en nödsituation. Prioriterade områden är framförallt vård och omsorg.

– Vi har ju en strategi för vilka som ska ha först. Det är vård och omsorg, det är våra tillagningskök, det är skola upp till mellanstadiet, berättar Monica Engström, som är enhetschef för ledningsnät VA på Örebro kommun.

Därefter kommer andra verksamheter och först på tredje plats kommer allmänheten. Det innebär att alla hushåll i Örebro bör ha eget vatten lagrat. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap säger att man bör ha mat och vatten lagrat så att man klarar sig en vecka utan hjälp från samhället. MSB säger också att en vuxen person behöver mellan tre och fem liter vatten per dygn.

Andra kommuner tar efter

Just nu pågår ett arbete i landets kommuner för att få till nödvattenplaner liknande den som Örebro redan har.

Hur mycket pengar som Örebro kommun satsar på just vattenförsörjning i en kris- eller krigssituation är svårt att säga exakt. Monica Engström menar dessutom att arbetet egentligen aldrig blir klart. Hela tiden ändras förutsättningar som gör att kommunen måste anpassa sig och göra om planer och rutiner.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.