En tidig morgon i augusti 2022 bröts plötsligt lugnet på den annars så stillsamma villagatan i Garphyttan. Hejdlöst rann vattnet ut från det spruckna röret innan personal från Örebro kommun kunde få stopp på flödet.
Men bortsett från att de senare kom och satte på vattnet var kommunen inte intresserad av att åtgärda själva läckan. Det ansvaret, menade kommunen, var inte deras.
Maria Berner, som har bott i området i över tio år, kontaktade Lantmäteriet och fick då veta att det på ledningarna finns ett servitut men att kommunen, som ägare, fortfarande är ansvarig att underhålla dem.
– Under de två år som gått har kommunen kommit med nya bud, men de har aldrig sagt rakt ut att ”Okej det här är våra rör och vi ska ta vårt ansvar”, säger hon.
Villaägarna fick själva lösa problemet
Fastighetsägarna fick själva ta tag i situationen och stå för kostnaderna med att ta dit grävare och rörmokare för att laga det trasiga röret.
– Då såg vi hur dåliga ledningarna är. De är ju säkert från 30-talet, för det var omkring då som husen här i området byggdes, berättar Kjell Martinsson, som har bott i Garphyttan i hela sitt liv.
Han fortsätter:
– Kommunen ställde heller inte ut någon tankbil, utan vatten fick vi lösa genom att gå till grannar som inte var berörda av läckan.
Nybliven husägare känner sig stressad
Niclas Finsberg flyttade in i området ungefär ett halvår innan vattenläckan och lämnade då bakom sig ett liv i lägenhet, utan de ständiga måsten som präglar villalivet.
Därför kändes i varje fall tryggt att, som han då trodde, kunna åtnjuta alla fördelar som det innebär att flytta in i ett hus med kommunalt vatten. Nu känner sig Niclas istället stressad.
– Med så pass gamla rör borde man byta ut allt. Så man går ju fortfarande och funderar på när nästa läcka kommer och vad det då kommer att kosta, säger han.
Överväger JO-anmälan
De berörda fastighetsägarna i Garphyttan har tagit kontakt med Villaägarnas riksförbund, som rekommenderat dem att göra en anmälan till Förvaltningsrätten och eventuellt även en till Justitieombudsmannen, JO. Enligt dem har kommunen inte hanterat situationen på rätt sätt.
Till SVT Nyheter Örebro säger kommunen att ärendet är komplext och att det pågår en utredning ska ge svar på hur man ska förhålla sig till frågan om underhållsansvar utifrån vad lagstiftningen säger.
Fakta servitut
• Servitut är en rätt för en fastighet att använda en annans fastighet för ett specifikt ändamål, till exempel en väg eller en brunn.
• Ett servitut är knutet till en viss fastighet, inte till en viss person. Servitutet gäller alltså oavsett vem som äger fastigheten. Ett servitut gäller i regel tills vidare och har inget slutdatum.
• Det finns två typer av servitut:
Avtalsservitut skrivs mellan två fastighetsägare där den ena fastigheten ges rätt att använda något specifikt på den andra fastigheten, till exempel en väg eller en brunn. Servitutet gäller tills rättighetshavaren ansöker om att det ska tas bort.
Ett avtalsservitut är ett så kallat formalavtal. Det innebär att avtalet måste innehålla vissa moment för att vara giltigt som servitut. Vilka dessa moment är framgår av fjortonde kapitlet i Jordabalken.
Avtalsservitut kan skrivas in i fastighetsregistret. På så sätt kan vi säkerställa att den nya ägaren till den tjänande fastigheten ser att det finns ett servitut som belastar fastigheten.
Officialservitut bildas, ändras eller upphävs genom en lantmäteriförrättning, i en så kallad fastighetsreglering. Ett officialservitut kan bara upplåtas om det är av ”väsentlig betydelse” för den härskande fastigheten.
Ett beslut om att upplåta ett officialservitut grundar sig normalt på en överenskommelse mellan fastigheternas ägare. I vissa fall kan en upplåtelse ske även fast parterna inte är överens. En sådan upplåtelse ställer krav på att vissa ytterligare villkor är uppfyllda.
Officialservitut redovisas i fastighetsregistret både som text och som karta. Fastighetsregistret är ofullständigt vad gäller officialservitut som skapats före 1972.
Källa: Lantmäteriet