För två år sedan drog man på Stora Mellösa skola igång ett försök med flexibelt sportlov. Föräldrar och elever skulle själva få möjlighet att välja vilken vecka de ville ha sportlov, istället för att som de flesta skolor i landet ha gemensamt sportlov kommunvis.
En braksuccé
Försöket gjorde braksuccé bland både föräldrar och elever och till slut valde nästan var tredje elev att vara ledig en annan vecka än sportlovsveckan.
– Det är att alla barn ska få den undervisningstid de har rätt till, och föräldrarna ska kunna ta ledigt veckor som inte är lika dyra som sportlovsveckorna, sade Katarina Hammarström, rektor på Stora Mellösa skola, om försöket i fjol.
Nu är tongångarna annorlunda. Billiga sportlovsveckor för föräldrar blev dyra sportlovsveckor för skolan.
– Vi har bestämt att avsluta försöket med flexlov, det blev inte bra för vår verksamhet och kostade mer än vad det smakade, säger Katarina Hammarström idag.
Flera orsaker
Orskakerna till att skolan nu väljer att gå tillbaka till ordinarie sportlovsledighet är flera.
– Flexlovet påverkade hela vårterminen eftersom eleverna tog ledigt under ett så långt tidsspann. Det blev väldigt rörigt i planeringen – ett merjobb för personalen, vilket gjorde att stressen ökade. Sedan blev vi tvungna att ta in många vikarier och då blir undervisningen lidande för man kan inte ställa samma krav på vikarier som på ordinarie personal.
Hur stora blev vikariekostnaderna?
– Jag har ingen exakt siffra men det landade nog mellan 50-60 000 kronor.
Enligt Katarina Hammarström var inte pengarna huvudargumentet för att avsluta försöken med flexlov.
– Själva grundidén med flexlov är bra, men när vi märkte hur det påverkade oss och vad det kostade i både pengar och resurser såg vi att det inte var värt det.