SVT har granskat grundskolor runt om i landet och kan konstatera att många skolor idag har en ytterst liten utemiljö för sina elever – en del saknar till och med skolgård helt.

Hänger i skolans café

Kunskapsskolan ligger i de populära Knäppingsborgskvarteren i Norrköping. Skolan har funnits i tolv år och där går 442 elever från årskurs sex.

Det är alltså hundratals elever som varje dag har rast och som då ska ta vägen någonstans.

De flesta hänger i skolans café.

– Det blir väl inte att man gör så mycket mer än sitter och SMS:ar och snackar, säger Anton Haapaniemi som går i årskurs åtta.

Men behöver man inte komma ut och röra på sig då?

– Jo egentligen är det ju så, men det kan man göra efter skolan också, säger han.

Har gatan som skolgård

För den som vill få lite luft eller spela boll är det gatan som gäller. Och där väntar en rad utmaningar. Eleverna får samsas med bilar, cyklar, fotgängare och en och annan moped som också har rätt att utnyttja gatan.

– Man får ju se till att vara mer uppmärksam och akta sig, säger sjundeklassaren Erik Andersson som plötsligt får avbryta fotbollspelandet för att släppa fram en passerande bil.

Men elevernas lek och spel utomhus uppskattas inte alltid av omgivningen.

– Det är svårt för det är väldigt mycket klagomål från husen här, att det låter mycket och att det sparkas boll på väggarna och så. Det är lite tråkigt, säger Jacob Andersson.

För honom är det viktigt att kunna komma ut och få röra på sig. 

 – Ja, när man bara sitter stilla hela dagarna blir man väldigt pirrig och kanske bara hoppar runt och stör andra därinne istället, säger han. 

”Man väljer inte den här skolan för skolgården”

Rektor Markus Brunfelt tycker att det trots allt fungerar bra. Skolan ligger centralt i mysiga kvarter och man får ta det onda med det goda när man söker sig hit, menar han.

– Man vet ju om förutsättningarna när man börjar här. Vi har inte någon regelrätt skolgård. Man väljer inte den här skolan för skolgården, utan för att vi bedriver undervisning av hög kvalitet, säger han.

Skolgården oreglerad

Men Kunskapsskolan bryter inte mot någon lag. Skolgårdar är idag helt oreglerade i skollagstiftningen.

Förut fanns en statlig föreskrift, en norm, för hur stor en skolgård skulle vara. För förskolebarn var det till exempel 40 kvadratmeter lekyta per barn som gällde.

Men mot slutet av 1980-talet började normer anses omoderna och minimikravet togs bort. Idag går det att etablera en skola helt utan en egen utemiljö.

Inga krav på skolgård

När en ny skola vill starta ställer Skolinspektionen en rad andra krav. Det ska finnas ”ändamålsenliga lokaler” som gör det möjligt att bedriva undervisning i till exempel kemi, slöjd och idrott.

– Det sker en omfattande prövning. Däremot tittar vi inte på om det kommer att finnas någon skolgård kopplad till lokalerna. Skollagstiftningen är inte utformad så att det finns ett explicit krav på att man ska ha en skolgård, konstaterar Andreas Spång, chef för tillståndsprövningen vid Skolinspektionen.

Enligt skollagen är det alltså fritt fram. För elever och föräldrar gäller det att själva kontrollera hur utemiljön ser ut. 

Borde det inte vara självklart att alla skolor i dag har någon form av skolgård?

– Det finns ju skolor som har skolgårdar och det finns skolor som inte har skolgårdar. Elever och föräldrar har en möjlighet att välja skola utifrån sina egna preferenser. Om det är viktigt och man verkligen vill ha en skolgård så har man ju ofta möjlighet att välja den typen av skola som erbjuder det, säger Andreas Spång.