En av teorierna om varför hannar oftast lever kortare än honor har länge varit att de inte har två X-kromosomer som honor utan en X- och en Y-kromosom.

I de fall då en djurarts hannar, till exempel hos vissa fiskarter, har två exemplar av samma könskromosom brukar de oftast leva längre. Detta har lett till funderingen om ”oskyddade kromosomer” spelar roll, något som forskare vid Liu nu tittat närmare på med hjälp av bananflugor.

– Bananflugan är en bra modellorganism för att testa denna hypotes, eftersom honorna generellt lever längre och X-kromosomen utgör ungefär en femtedel av hela arvsmassan. Om teorin stämmer borde effekterna synas i bananflugan, säger Martin Brengdahl, doktorand vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Liu, i ett pressmeddelande.

För människan handlar det globalt, enligt WHO 2015, om en skillnad på 4,7 år mellan könen.

Skyddade kromosomer gör ingen skillnad

Forskarna avlade fram bananflugor med olika typer av kromosomer för att jämföra livslängden.

Resultatet pekar på att teorin om att oskyddade X-kromosomer, vilket är fallet för hanar då honors ena X-kromosom kan sägas skydda den andra, inte spelar någon roll för skillnaden i livslängd mellan könen.

I alla fall inte då det gäller bananflugor.

Forskarna poängterar att även om genetiska mekanismer ofta är ganska lika mellan organismer bör resultatet inte leda till några direkta slutsatser om människor. Istället finns nu en bas för andra forskare att utgå ifrån för vidare studier i ämnet.

Nu kommer forskarna i Linköping att gå vidare och undersöka nya teorier om skillnader i livslängd och åldrande.