För snart tre år sedan blev barnkonventionen lag i Svergie. Det innebär bland annat att barnets bästa alltid ska beaktas i beslut som rör barn. Men en kartläggning, som barnrättsorganisationen Bris har gjort, visar att endast en av 10 kommuner i Sverige har gjort en barnkonsekvensanalys av sin budget – ett viktigt styrdokument för kommunens alla invånare.

– Tyvärr så ser vi också att majoriteten av landets kommuner saknar ett strukturerat sätt att arbeta med barnens rättigheter och göra dem delaktiga. Det är allvarligt, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris.

”Behöver jobba vidare”

Linköpings kommun är en av kommunerna som inte gjort någon barnkonsekvensanalys av budgeten. De menar att barnperspektivet fångas upp när budgeten konkritiseras av nämnder och förvaltningar genom internbudgetar och verksamhetsplaner.

– Förvaltningar och nämnder arbetar med att vidareutveckla arbetet med barnrätt och det görs på olika sätt. En del förvaltningar har kommit längre än andra. Men vi ser också att vi behöver jobba vidare med att vidareutveckla den strukturerade samordningen, säger Linda Malmén, hållbarhetschef i Linköpings kommun.

Inga i Östergötland

SVT Öst har mejlat alla kommuner i vårt område och frågat om de gjort en barnkonsekvensanalys av sin budget. Svaret blir att ingen kommun i Östergötland eller på Gotland har gjort det, men Motala planerar att göra det inför 2023. Elva kommuner av 14 har svarat på mejlet. Nästan alla kommuner svarar att barnkonsekvensanalysen görs på nämndnivå kring frågor som rör barn.

– Flera kommuner lyfter frågor som de spontant tänker rör barn, exempelvis socialtjänst och skola. Men inte när det gäller kommunen i sin helhet. Det är ovanligt att man involverar barnen när det gäller stadsplanering eller planbestämmelser, där man verkligen borde göra dem delaktiga, säger Magnus Jägerskog.

I klippet berättar Magnus Jägerskog mer om kartläggningen och Linda Malmén svarar från Linköpings kommun.