Johan Perwe är journalist och forskare, är anställd på den statliga myndigheten Forum för levande historia. På 1980-talet var han student på Kungsgårdsskolan i Norrköping och vansinnigt intresserad av historia. Något som delvis berodde på hans gymnasielärare.

– Ja, vi hade en lärare som hette Björn Fremner som kunde berätta detaljerat och målande.

Morfar gömde judar

Men Johan Perwes intresse för historia växte också med åren genom hans pappas och mormors berättelser om Johans morfar, Erik Perwe. Erik var kyrkoadjunkt i Hedvigs församling i Norrköping men fick under andra världskriget uppdraget att leda Svenska Kyrkan i Berlin. Det handlade inte bara om att leda en församling utan också om att gömma judar, flyktingar och regimkritiker, ordna falska papper och hjälpa dem att fly. Men själv kom Erik Perwe aldrig tillbaka Norrköping.

– Nej, det plan han reste med sköts ner. Förmodligen av misstag, säger Johan Perwe.

15 års forskning blir bok

Johan skrev en bok om sin morfar, fick stipendium av Norrköpings kommun och forskningen om stadens nazister och motståndet tog fart.

– Ja det har blivit många timmar, dagar, veckor i Norrköpings Stadsarkiv, säger han.

Makthavare pekas ut

Och nu efter 15 år är boken ”Mörkläggning” klar. Här pekar han ut ett antal nazister i Norrköping. Människor med makt vars historia funnits nedtecknad men deras nazistiska åsikter och handlingar har inte varit med.

Varför kan man undra?

– Efter andra världskriget ville vi glömma och gå vidare. Det kan vara en förklaring till den mörkläggning som uppstått, säger Johan Perwe.

Han menar att det har skrivits mycket om offren men inte lika mycket om nazisterna. I Sverige har det handlat om personer på nationell nivå, inte de som fanns på lokal nivå och lokalsamhället har inte beskrivits. Johan Perwe menar att det är viktigt att vi lär oss av vår historia och att alla bitar är med, även de nazisitska.

Nazistiska företrädare

I sin bok skriver han till exempel om banktjänstemannen Olof Swartz som var studieledare i Sveriges Nationella Förbund (SNF), i Norrköping. Hemma i hans villa ute i Åby hölls utbildning för partiet. Ett parti som i Norrköping leddes av adokaten Carl Wilhelm Du Rietz.

– Ja det var herrar med pengar och makt. Du Rietz hade advokatbyrå på Drottninggatan ända fram till 1980-talet men parallellt med den verksamheten kandiderade han för sitt parti i kommunalvalet 1936, säger Johan Perwe.

En annan lokal makthavare som får stort utrymme i Johan Perwes faktabok är Norrköpings tidningars redaktör Gösta Fahlmark. Han lämnar ett välbetalt jobb på tidningen för en osäker tillvaro som rekdaktör för flera nazistiska tidskrifter med nationell spridning och han blir också avdelningschef för Svenska Nationalsocialistiska paritet, SNSP.

– Han är en respekterad journalist som skriver utifrån en socialistisk utgångspunkt och under hela kriget när han gör den här övergången bor han kvar i Norrköping. Det skulle ha varit intressant att fått veta hur samhället reagerade på hans övergång till nazistpressen, säger Johan Perwe.

Bred flora av nazistiska partier

I Norrköping fanns både lokla nazistpartier med höger och vänsterrötter. Fahlmark tillhörde de som kom från vänster. Du Rietz och Swartz de som kom från höger.

Johan Perwe delar in dem i arbetarnazister, medelklassnazister, nationella pronazister och tyska nazister. Han skriver om en mängd möten på gator och torg under 1930-talet men samtidigt var nazisterna i Norrköping bara runt 1,5 procent av den lokala befolkningen.

– Ja det var ett fåtal som var med i partierna och gick till val men de samlade sannolikt en hel del människor som sympatiserade men som inte vågade bekänna färg. De som tog ställning hade ofta makt och inflytande i lokalsamhället, säger Johan Perwe.

Spioner för öppen ridå

Men här fanns också de som textilkemisten Fritz Metzner. Han bodde på Tunnbindaregatan 50 ett stenkast från den judiska Synagogan och jobbade inom textilindustrin.

– Han åsiktsregisterarade cheferna inom industrin. Var de tyskvänliga eller antisemiter? Var stod de? Han rapporterade till Nazistpartiet i Tyskland, regelbundet.

Johan Perwe säger att hans verksamhet var känd. Han har själv tagit del av den i säkerhetspolisens arkiv.

– Ja det är skrämmande att det fick pågå, säger Johan Perwe som menar att det var spioneri inför öppen ridå.

Vad hade hänt om Sverige liksom Norge blivit invaderat?

Då hade det funnits människor i Norrköping som varit redo att serva det tyska riket. Här fanns ett nätverk, säger Johan Perwe.

Nazismens idéer levde kvar

– Men Sverige blev som bekant aldrig invaderat och efter kriget ställdes fokus in på att bygga upp folkhemmet, inte på att älta det som varit, säger Johan Perwe.

Men det som varit levde vidare på olika sätt, också i det lokala samhället. Själv hade han haft en förebild i sin historielärare men hans forskning visar att på samma skola fanns både en rektor och en annan historielärare med ett nazistiskt förflutet.

– Jag man hade velat vara en fluga på väggen och lyssnat på Per Gyllensvärds historielektioner om andra världskriget, säger Johan Perwe.

Historielärare med nazistförflutet

Gyllensvärd var bland annat sekreterare för svensk oppositions Stockholmsavdelning, han var medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland och efter kriget var han bland annat revisor i CE Carlbergs stiftelse som finansierade nynazistisk och antisemitisk propaganda. I mitten av 60-talet kopplas han även till den högerextrema, nazistiska och antisemitiska Sanct Michaelsorden.

– Han var en av de 20 mest välkända nazisterna i Sverige, säger Johan Perwe.

Per Gyllensvärds förordnanden som lärare varade under hela 1960-talet. 1972 sas han upp av okänd anledning. Johan Perwe avslutar med att konstatera att nazismens idéer inte försvann efter kriget trots dess fruktansvärda facit av lidande utan levde vidare ända in i vår tid.