Allt fler elever i grundskolan saknar en egen skolgård, trots att kommunerna enligt lag har möjligheter att ställa krav. Det visar en granskning som SVT:s Östnytt har gjort.
– De indikationer vi får från kommunerna tyder på att det är ganska illa, säger Ulrika Åkerlund, utredare vid Boverket.
Kommunerna ger tillstånd
Det är kommunerna som ger tillstånd när till exempel en industri- eller kontorslokal ska göras om till skola. Om verksamheten i en lokal ändras krävs bygglov och då är det plan- och bygglagen som gäller.
Och till skillnad från skollagstiftningen, som inte ställer några krav på utemiljön, finns ett uttryckligt krav i bygglagstiftningen.
”Ett problem”
På eller i närheten av den tomt där skolan ska etableras ska det finnas ”tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse”.
Ändå dyker det upp allt fler skolor med minimal eller obefintlig utemiljö för eleverna.
– Det har blivit ett problem de senaste åren. Vi har en hel del indikationer på att det är ganska ont om skolgårdar vid friskolor och att man ofta tar närliggande parkmark eller bostadsgårdar i anspråk för att tillgodose behovet av skolgård, säger Ulrika Åkerlund till Östnytt.
”Vi har inte använt lagen”
Norrköpings kommun är en av de kommuner som släppt fram nya friskolor utan att ställa krav på skolgård.
Enligt kommunalrådet Lars Stjernkvist (S) är det viktigt att alla barn ska ha en bra utemiljö på rasterna och att kommunen borde ställt hårdare krav.
– Vi har inte använt lagen och där tycker jag att vi ska vara självkritiska. Jag har ju förstått att vi skulle kunna använda bygglagstiftningen mer effektivt. Vi har sett det här som en fråga enbart för våra utbildningsansvariga, men jag inser att vi nog skulle kunna ställa högre krav, säger Lars Stjernkvist.
Och så här ser det ut på många håll. Kommunerna använder sig inte av det lagrum som finns.
Ofta låter man lägre tjänstemän ta rutinmässiga beslut i den här typen av ärenden och då hamnar barnens utemiljö i skymundan.
”Starka ekonomiska intressen”
Samtidigt är plan- och bygglagen en avvägningslag som ska ta hänsyn till flera olika intressen, till exempel behovet av nya skolor.
Ulrika Åkerlund berättar att kommuner hör av sig till Boverket och undrar vad kan sätta emot när de ser att en skola som vill etablera sig inte har tillräcklig friyta.
– Det är svårt att hävda de här intressena gentemot starkare ekonomiska intressen och etableringsintressen. Vi försöker att lyfta fram de här kraven som ändå finns i lagstiftningen, säger Ulrika Åkerlund på boverket.
Plan- och bygglagens formulering om tillräcklig friyta har enligt Boverket inte prövats i domstol.
I ett fall har länsstyrelsen avgjort ett ärende som överklagades för att det inte fanns skolgård i byggplanen. Då gjorde länsstyrelsen bedömningen att en närliggande park räckte som friyta.
– Jag skulle inte se det som ett prejudikat, det är inte så vi använder det, men när vi har tittat på rättsfall är det det enda vi har hittat och jag tror att det mer tyder på att byggplaner sällan överklagas på de här grunderna. Länsstyrelserna har andra intressen att bevaka, så det är kommunerna som har det här i sin hand.
Tipsa SVT om skolgårdar!
I Sverige finns tusentals grundskolor. Någon komplett kartläggning av hur många som saknar skolgårdar finns inte. Det förs ingen nationell statistik.
För att få en bild av omfattningen gör därför SVT nu en granskning. Redan har vi kunnat visa på stora brister i elevers utemiljö, med skolgårdar som är minimala eller helt obefintliga.
Vi vill få in fler tips och synpunkter om skolgårdar! Kontakta jenny.widell@svt.se