Cementas tillstånd att bryta kalk på Gotland kan tas i anspråk omgående och gäller till 31 december 2022.
– Dagens beslut innebär att de allvarliga samhällskonsekvenserna som skulle ha kunnat inträffa nu kan undvikas på kort sikt, säger Per Bolund.
Tillståndet gäller verksamhet som är förlagd till det västra brottet, till Filehajdartäkten samt till viss vattenverksamhet till östra brottet.
Enligt Per Bolund har regeringen fäst stor vikt vid verksamhetens påverkan av grundvattnet.
– För att mildra effekterna har regeringen i beslutet ställt krav på att Cementa ska täta sprickor i täktväggarna, för att om möjligt minska inläckaget av grundvatten, vilket skulle minska behovet av grundvattenomledning, säger Bolund.
Det finns också särskilda villkor för att skapa en beredskap för att vidta ytterligare åtgärder för att minska påverkan på vattnet.
”Cementkrisen inställd”
Näringsminister Ibrahim Baylan säger att ett driftstopp hade kunnat leda till stora varsel.
– Med det här kan man säga att den förmodade cementkrisen är inställd. Det minskar risken för allvarliga samhällskonsekvenser, säger näringsminister Ibrahim Baylan.
Hade ansökt om tre år
Cementas tillstånd för att bryta kalk upphörde den 31 oktober. Då stoppades brytningen, men stenkrossen har fortsatt arbeta och produktionen av cement för betong har rullat på med lagrad sten och leveranser från Nordkalk.
Regeringen har sedan i slutet på september berett en ansökan som Cementa har lämnat in för att få fortsätta bryta i Slite på Gotland. I början på november avslutade regeringen den andra omgången med att hämta in synpunkter på bolagets ansökan om ett tillfälligt tillstånd på tre år. Med dagens tillstånd får Cementa istället tillstånd i drygt ett år, till årskiftet 2022/2023.
”Det är positivt att regeringen meddelar tillstånd. Däremot är tiden en stor utmaning för att få ett nytt tillstånd på plats. Det innebär att myndigheter mycket skyndsamt och konstruktivt behöver agera för att en liknande situation inte ska uppstå igen. I det fall överklagande leder till en inhibition uppstår ett mycket bekymmersamt läge”, skriver Cementas hållbarhet till SVT Nyheter.
Naturskyddsföreningen tänker överklaga
Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen, säger att man antagligen kommer att överklaga beskedet.
– Vi kommer naturligtvis att vilja titta närmare på beslutet. Men allt talar för att vi kommer driva det här till högsta förvaltningsdomstolen, säger han.
Oscar Alarik säger att man är orolig för vattensituationen på Gotland.
– Det är beklagligt att man ger ett tillstånd på det här viset. Det är ett frikort ifrån miljölagarna och det är problematiskt ur grundlagssynvinkel.
Cementa och tillstånden
Den 6 juli avvisade Mark- och miljööverdomstolen Cementas ansökan om ett nytt 20-årigt tillstånd för kalkstensbrytning i Slite på Gotland.
Domstolen skrev: ”Miljökonsekvensbeskrivningen även med gjorda kompletteringar är behäftad med så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens inverkan på miljön”.
Bristerna gällde särskilt bedömningar av inverkan på grundvattnet.
Högsta domstolen sade den 25 augusti nej till att ta upp Cementas överklagan.
Det befintliga brytningstillståndet löpte ut den 31 oktober.
Regeringen har för att undvika cementbrist för svenska bygg- och anläggningsprojekt föreslagit tillfälliga undantag i miljöbalken. Den omfattar bara sten som omfattades av det tillstånd som löper ut i höst, men som ännu inte hunnit brytas.
Lagrådet sade den 16 september nej till regeringens förslag till undantagslag för Cementas kalkbrytning. Men regeringen gick ändå vidare med en proposition och den 29 september röstade riksdagen enhälligt ja till lagförslaget.
Regeringen tog den 21 september emot bolagets ansökan om tillfälligt tillstånd. Ansökan har varit ute på en andra remissrunda till myndigheter och berörda där sista datum var den 8 november.
Den 3 november tog regeringen beslut om att undanta ansökan från miljöprövning, en förutsättning för ett senare beslut om själva ansökan.
Regeringens beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.