– Ekonomiskt våld kan vara när våldsutövaren hindrar kvinnan från att arbeta eller studera, men det kan även vara att han tar lån i hennes namn, säger Maria Björsson, utredare på Jämställdsmyndigheten.
Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, har 5,7 procent av alla kvinnor i Sverige någon gång blivit utsatta för ekonomiskt våld av en partner eller tidigare partner.
Ses inte som brott
Men ekonomiskt våld tillhör inte det mest välkända. Det beror på att våldet inte alltid tolkas som brottsliga handlingar.
– Det kan se ut som att man frivilligt tar lån eller att man delar med sig av sina bankuppgifter. Den här ”frivilligheten” är egentligen ingen frivillighet, säger Lena Axelsson Örnefors utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Hör mer om ekonomiskt våld i klippet ovan.
Tre olika kategorier av ekonomiskt våld:
Ekonomisk exploatering:
Det här är den vanligaste formen av ekonomiskt våld i Sverige och innebär att offret blir utsatt för skuldsättning och tvingas skriva på banklån, abonnemang och krediter.
Ekonomisk kontroll:
Våldsutövaren undanhåller information om inkomster och besparingar.
Försörjningssabotage:
Offret blir hindrat att skaffa sig egen försörjning och personens partner missköter betalningar för barnomsorg.
Är du själv utsatt eller känner någon som är det? Hit kan du vända dig:
Organisationer som ger hjälp och stöd:
Brottsofferjouren är en organisation som arbetar med att ge stöd till brottsoffer. Deras stödlinje är gratis att ringa till.
Hjälp och stöd för kvinnor:
Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon dit vem som helst kan ringa kostnadsfritt. Linjen är bemannad dygnet runt och du kan vara anonym.
Webbplatsen Riksorganisationen för Kvinnojourer i Sverige
Unizon – Sveriges Kvinno- och tjejjourers Riksförbunds webbplats
Källa: Polisen