Det får inte hända igen. Det som hände åttaåriga Yara som misshandlades till döds i Karlskrona i våras. Då blev ett fax från polisen liggande hos socialtjänsten. Varje år dör barn som misshandlats av sina föräldrar, trots att det fanns en anmälan till socialtjänsten.
Det finns forskning som visar att många anmälningar till socialtjänsten har brister. Och Socialstyrelsens granskning har visat att bara ungefär hälften av de anmälningar där man misstänker att ett barn har farit illa ledde till att en utredning startades.
Därför kommer nu en ny lag som börjar gälla den 1 oktober. Den innebär att socialtjänsten utan dröjsmål måste starta en utredning så fort det handlar om barn.
Bristande resurser
Men personal och chefer på socialtjänsten säger att det inte är säkert att den nya lagen hjälper fler barn. Orsaken är att socialtjänsten i många kommuner är hårt pressad.
– Lagen har ju kommit till för att vi har varit för dåliga på det här. Så i grunden är det bra. Men vi hade ju önskat att det hade följt med resurser också. Det viktiga är ju inte själva utredningen utan vad man får för stöd sedan, säger Elisabeth Jonsson, enhetschef på socialtjänsten i Norrköping.
– Det är klart att har man bristande resurser som gör att man inte kan göra det arbete som man ska göra, så tror jag inte att lagen i sig hjälper. För vi skulle väl vilja göra precis allt vi kan, men har vi inte resurser så kan vi ju inte göra det, säger Anne Bryggare som är förste socialsekreterare i Norrköping.
Dubbelt så många utredningar
I både Norrköping och Linköping leder den nya lagen till att handläggarna måste göra dubbelt så många utredningar som gäller barn. Samtidigt är arbetssituationen redan nu pressad och socialtjänsten får inga nya resurser för att kunna leva upp till den nya lagen.
– Vi kan ju inte ta på oss hur mycket som helst. Det går inte. Vi behöver i så fall hjälp så att vi vet hur ska vi klara av att uppfylla alla de krav som ställs på oss. För det är ett jätteviktigt arbete och när det blir fel så kan det bli jättefel, säger Martina Westergren, socialsekreterare i Norrköping.
I dag gör socialtjänsten i många fall så kallade förhandsbedömningar.
I Norrköping gjorde man 141 sådana förhandsbedömningar av totalt 281 anmälningar som gällde barn som kom in i januari-maj i år. Det betyder alltså att man gjorde en förhandsbedömning i hälften av fallen.
I Linköping ser det ungefär likadant ut. När det gäller anmälningar om barn som bevittnat våld i januari-juli i år utreddes omkring hälften av anmälningarna. I resten av fallen gjordes en förhandsbedömning.
Stor process för barnen
Men en förhandsbedömning betyder inte att man lägger anmälan åt sidan.
– Där gör man den akuta skyddsbedömningen. Man har också samtal med barn, vårdnadshavare och anmälare. Så det blir ganska gedigna förhandsbedömningar. Det finns fall när det är inte är nödvändigt med en utredning och där det inte gynnar barnet heller, säger Anne Bryggare, förste socialsekreterare i Norrköping.
Hon förklarar att en utredning är en väldigt stor process för barnen att gå igenom. Och ibland, när barnet redan har fått stöd, känns det inte nödvändigt, anser hon.
– Att då göra en utredning för att komma fram till samma stöd som man redan har är inte alltid det bästa för barnet, säger Anne Bryggare.
Tufft på socialkontoret
Socialtjänsten har i en skrivelse till politikerna i Norrköping pekat på behovet av mer resurser: ”De kommande förändringarna bedöms inte vara möjliga att klara enbart med effektiviseringar. Särskilt mot bakgrund av att antalet anmälningar redan har ökat väsentligt”, skriver chefer inom socialtjänsten till den politiska nämnden.
Den här situationen gäller på flera håll i Sverige. Arbetssituationen är redan pressad på många socialkontor och att göra ännu fler utredningar tar tid. Den bilden bekräftas av socialchefer i både Norrköping och Linköping och av Barnahuset i Linköping som har avtal med nio kommuner i Östergötland.
– Det är generellt tufft på de flesta socialkontor med hög arbetsbelastning, säger Maria Hedvall regionombud för fackförbundet SSR i Sörmland och Östergötland.
Behövs mer resurser
Det är inte bara utredningarna som tar tid. Dessutom behövs det mer resurser för att ge stöd till de här barnen, påpekar både handläggare och chefer inom socialtjänsten.
– Vi har en pågående diskussion om resurserna. Idag matchar inte resurserna behovet, säger Mikael Nilsson, som jobbar på den kommunala enheten Våld i nära relationer i Linköping, där man bland annat ger stöd till barn som har bevittnat våld mellan sina föräldrar.
I tv-inslaget här ovanför berättar personalen på Frideborg i Norrköping hur de hjälper de barn som har bevittnat våld mellan sina föräldrar.