Det har gått snart ett år sedan hon bröt sitt vänstra ben efter ett fall i en trappa. Det har också gått snart fyra månader sedan hon bröt sitt högra i tvättstugan. Två fall som förändrade livet för Gunilla Pettersson i Visby. 

– Jag har ju inte samma fart som jag hade förut. Jag måste antingen anpassa mig till någon eller försöka att ta mig fram med krycka, käpp, eller rollator, säger hon.

Liv på kryckor

Förutom ett liv på kryckor och rollator så innebar den senaste olyckan att hon inte längre kunde bo kvar i sin gamla lägenhet ett par trappor upp. Hon fick istället flytta till en annan i markplan. Nu krävs tanke bakom varje steg.

– Att ramla går fort. Det tar bara någon sekund sedan ligger du där. Man måste koncentrera sig så att man inte tar några felsteg, det är en sak jag har lärt mig. Men det är inte så lätt, säger Gunilla.

101.000 skadade

Gunilla är långt ifrån ensam om sin historia. I hela landet skadades förra året 101.000 äldre personer så allvarligt i fallolyckor så att de fick uppsöka sjukhus.

Mellan 2011-2013 så skadade sig i snitt 5,4 procent av befolkningen över 65 år i sådana här olyckor.

Sämre hälsa

Ett fall är ofta första steget till en sämre hälsa för de äldre. De blir sjukare, skörare och behöver mer och mer vård. Olyckorna beräknas kosta samhället 25 miljarder kronor om året. Bland annat på Gotland försöker man minska antalet olyckor. Sedan två år driver Region Gotland ett projekt där man informerar och utbildar om fallolyckor.

Balanstester

Man har också kampanjat på olika platser och erbjudit äldre en typ av balanstester där de får veta om de är i riskgruppen för att ramla.

– Det gör ju förhoppningsvis att man blir inspirerad att faktiskt fundera på ”vad kan just jag göra”. Då har mna också möjlighet att få stöd och hjälp av en sjukgymnast, säger Cilla Krook som leder projektet ”Bättre liv för sjuka och äldre” där kampanjen ”Trill int ikull” ingår.

Träna tai-chi

Sjukgymnasten Sofie Kristoferson har utfört ett antal tester och menar att det finns bra sätt att skydda sig från fall.

– Det är att hålla sig fysiskt aktiv, att träna benstyrka, tai-chi eller boule till exempel.  Det viktigaste är att vara fysiskt aktiv, säger hon.

Färdtjänsttaxi

För Gunilla Pettersson är träningen det viktigaste just nu säger hon. Två gånger i veckan tar hon färdtjänsttaxin bort till rehabiliteringesavdelningen för att träna sitt ben. Hon hoppas att bli helt återställd, men tror något annat.

– Riktigt frisk tror jag aldrig att jag kommer att bli. Men jag gör så gott jag kan, säger hon.