Det visar en kartläggning som Landstinget Östgötland gjort. Nu undersöks allt yngre barn både i Östergötland och Sörmland för att förebygga hål i tänderna.
”Skapa en vana”
18 månader gamla Saga Klingvall har ett digert schema i dag. Hon har just varit på barnavårdscentralen och fått en spruta och nu ska hon och pappa Oscar träffa tandhygienist Lina Halldin på Folktandvården i Norrköping.
Lina intervjuar och informerar om tandborstning och matvanor.
– Så fort barnet har fått en tand ska man börja borsta. Och då handlar det främst om att skapa en vana, säger hon.
Allt yngre barn kallas
Från och med i år kallas alla 18-månader gamla barn i Östergötland till Folktandvården för ett första besök med information och undersökning.Fram till nu har det annars dröjt till barnen fyllt tre år.
– I vårt arbete ser vi barn som tidigt har stora problem med mycket hål i tänderna som måste lagas eller dras ut. Det kan handla om lugnande medel eller tom sövning för att minska barnens lidande. Och de här banen måste vi hitta innan det går så långt, säger Lotta Ranggård specialisttandläkare för barn och ungdom hos Folktandvården i Östergötland.
Också i Sörmland har man valt att träffa barn och föräldrar första gången mycket tidigt, här redan vid 12 månaders ålder. Men det är väl tidigt, menar Lotta Ranggård.
– Det kan ju vara så att barn vid 1 års åldern inte hunnit få några tänder och då är det svårt att bedöma, säger hon.
Handlar inte om att värva kunder
Det fria vårdvalet kommer först vi tre års ålder då föräldrarna kan välja Folktandvården eller privattandläkare men att Folktandvården nu erbjuder en första bedömning flera år tidigare både i Östergötland och Sörmland ser inte Lotta Ranggård som ett försök att värva kunder.
– Nej vi har det övergripande Folkhälsoansvaret och vill stämma i bäcken för att barn ska slippa lida, säger hon.
”Hemskt att vissa barn ska behöva lida”
De allt tidigare hälsosamtalen och bedömningarna av barns tänder görs trots att svenska barns tandhälsa ända sedan 1930-talet förbättrats. För trots det är det stora skillnad mellan rika och fattiga barn.
I Östergötland har bara 1-2 procent av de rikaste familjernas 6-åringarna mer än 5 kariesangrepp. Samtidigt har hela 22 procent av barnen i de fattigaste familjerna mer än 5 hål i tänderna. Det visar en kartläggning som Folktandvården i Östergötland gjort.
– Det är sorgligt och hemskt att vissa barn ska behöva lida. Sedan vet vi av en rad studier att barn med mycket karies också riskerar att få problem med tänderna i vuxen ålder, säger Lotta Ranggård.
Klyftan ökar mellan rika och fattiga
Också i Sörmland och på Gotland är de dom fattigaste barnen som har den sämsta tandhälsan. Och klyftan mellan rika och fattiga ökar ju äldre barnen blir.
Bland rika familjernas 19-åringar i Östergötland har kariesproblem de senaste sju åren minskat, men hos de fattigaste familjernas 19-åringar har kariesproblemen blivit värre.
Något som inte är acceptabelt, säger Kerstin Aronsson privattandläkare som jobbar med tandvårdsanalys åt Landstinget i Östergötland.
– Vi måste bli bättre på att informera om tandvård och kost, och framförallt att få familjerna att komma till tandvården, säger hon.
Lotta Ranggård menar att man nu satsar på att 18-månader gamla barn ska få komma för ett första besök, är ett sätt som längre fram borde ge utslag i statistiken.
Ett segregerat samhälle
Landstinget och Folktandvården har kartlagt Östergötland och mönstret ser likadant ut i alla kommuner. Alla städer har stadsdelar med fattiga som har sämre tandhälsa.
Det ger en tydlig bild av ett segregerat samhälle, säger flera experter.
– Det är en polarisering som håller i sig och som andra studier på andra områden som exempelvis barnfetma, diabetes och hjärtkärlssjukdomar bekräftar. De fattiga och lågutbildade är mest utsatta, säger Lotta Ranggård.
”Saga är en risk 0:a”
På Folktandvården Sparven i Norrköping är det dags för Tandhygienist Lina Halldin att titta under läppen på Saga Klingvall. Saga gråter och tycker inte alls det är ok att någon okänd ska peta i hennes mun men Lina får ändå se Sagas åtta tänder.
Alla 18-månader gamla barn riskbedöms på en skala från 0-3, där minska risk för karies är 0.
– Och Saga är en risk 0:a. Familjen har bra matvanor. Tre huvudmål och två mellanmål. Tandborstning två gånger, morgon och kväll och så har familjen slutat med välling och övergått till gröt på kvällen. Det är bra för vällingen är det mycket mer socker i, säger Lina.
Trenden ska vändas genom hälsosamtal med gravida.
– Det känns skönt att få höra att Saga har fina tänder och vi visste nog att vi har bra matvanor. Och besöket gick ju bra trots att det var lite läskigt när Lina skulle titta under läppen, säger Oscar Klingvall.
Eftersom det såg så bra ut för Saga så behöver hon inte komma tillbaka förrän vid tre års ålder.