Under förra året upptäckte Migrationsverket 20 misstänkta terrorister och krigsförbrytare. Personer exempelvis från Syrien och Irak som försökte få asyl i Sverige. Nya uppgifter från Migrationsverket visar att det under första halvåret i år upptäckts drygt ett 40 tal personer som beskrivits som bland annat misstänkta terrorister och krigsförbrytare.
På Migrationsverket anser man att det är myndighetens fokusering på området som gjort att fler misstänkta fall har hittats.
– Jag tror att det främsta skälet är att Migrationsverket har tagit tag i den här frågan lite extra och gjort insatser för att förbättra och identifiera de här ärendena, säger Magnus Bengtsson som är expert på asylfrågor till P4 Östergötland.
”Majoriteten är terrormisstänkta”
Myndigheten har bland annat satsat på utbildning av de asylprövande enheterna för att exempelvis kunna identifiera personer som försöker dölja sin identitet när de söker asyl. Nu rekryteras även specialister som får en särskild utbildning i att upptäcka bland annat terrorister bland de som söker asyl.
– Erfarenhetsmässigt kan jag säga att majoriteten av de här personerna är terrormisstänkta. Men det kan även finns personer i den här statistiken som inte alls har med terrorism att göra, säger Mikael Ribbenvik, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket.
Vad beror den här ökningen på?
– Den ena anledningen är att vi stärkt kompetensen hos vår personal. Den andra är att vi nu ser att fler personer som har deltagit i strider från krigsdrabbade länder kommer till Sverige. När en konflikt pågått under en längre tid brukar man kunna se att även förövaren väljer att fly och inte bara offren, fortsätter Mikael Ribbenvik, som understryker att det handlar om enstaka individer.
Kan inte utvisas i nuläget
Personerna undantas rätten till asyl och kan utvisas så snart myndigheten anser att det är lämpligt.
– Det här handlar om personer som inte är skyddsbehövande och ska utvisas men utvisningen kan inte verkställas därför att det finns ett verkställighetshinder, säger Matilda Niang, presskommunikatör på Migrationsverket.
Får man då tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige?
– Ja, i väntan på att utvisningsbeslutet ska kunna fullföljas.
Inget nytt problem
Enligt terrorforskaren Hans Brun vid King's College i London kan inte Sverige utvisa människor som riskerar dödsstraff eller tortyr i sina hemländer. Det är inte tillåtet enligt regelverket i Europakonventionen som Sverige är anslutet till.
– De här reglerna har införts av humanitära skäl men kan i vissa fall orsaka problem, exempelvis om man vill utvisa personer som inte har rätt att visats i landet. Det finns därför en viss risk att systemet utnyttjas av personer som har ont uppsåt, säger han.
Mulla Krekar
Hans Brun nämner exemplet Mulla Krekar i Norge som är misstänkt för terrorbrott i Irak men som trots ett utvisningsbeslut inte kan utvisas, då han riskerar dödstraff i Irak.
– Krekar har vållat de norska myndigheterna en hel del huvudvärk under åren. Trots att han anses utgöra en säkerhetsrisk kan han alltså inte utvisas.
Enligt terrorforskaren hade Sverige liknande problem redan under åttiotalet.
– Ett antal kurder med PKK-kopplingar kunde inte utvisas till Turkiet av samma skäl. Som lösning på detta problem använde svenska myndigheter då så kallad kommunarrest.
Säkerhetspolisen samarbetar med Migrationsverket
Enligt Säkerhetspolisen har man ett bra samarbete med Migrationsverket.
Av 81.000 asylansökningar som Migrationsverket tog emot under förra året, skickades 109 på remiss till Säkerhetspolisen.
I 24 av dessa 109 fall, enligt Säkerhetspolisen, fick Migrationsverket tillbaka en bedömning om en säkerhetsrisk eftersom man hittat kopplingar till terror- eller underrättelsehot.
Bara det första halvåret i år har Migrationsverket överlämnat 130 ärenden på remiss till Säkerhetspolisen enligt nya siffror från Migrationsverket. Vilket alltså ska jämföras med de 109 ärendena under hela 2014.
Säkerhetsrisk
– Rent praktiskt går det till så att vi yttrar oss till Migrationsverket i uppehållstillstånds- och medborgarskapsärenden. Men inte om alla ansökningar, utan bara i de ansökningar där personen bedöms kunna utgöra en säkerhetsrisk för landet, säger Simon Bynert vid Säkerhetspolisens presstjänst.
Gör ni någon uppföljning av de här personerna som inte kan utvisas i nuläget?
– Om personen inte kan utvisas, exempelvis på grund av att det är konflikt i landet och/eller att personen riskerar att utsättas för tortyr gör vi en uppföljning på personen tills utvisningen kan verkställas. Men hur den uppföljningen går till vill vi inte gå in närmare på.
Fördjupat samarbete
I juni i år så tecknade Migrationsverket och Säkerhetspolisen en överenskommelse om ett fördjupat säkerhetssamarbete.
– Det som innebär att om vi uppmärksammar något som vi tror kan intressera Säkerhetspolisen så är vi skyldiga att informera dem om det, säger Mikael Ribbenvik på Migrationsverket.