Bilderna från övervakningskameran inne på ungdomshemmet Sundbo visar hur en ungdom sitter på en stol och äter frukt i korridoren. Han är varken våldsam eller fysiskt hotfull. Ett tiotal ur personalen kommer och ställer sig den unge och två av dem brottar ner honom på mage. Därefter låser de in honom i en isoleringscell.
Det handlar om en så kallad avskiljning. I det här fallet fick den allvarlig kritik av Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
”Personer släpas iväg”
I Sverige är det bara Statens institutionsstyrelse, Sis, som får använda tvångsmedel som att hålla fast och låsa in ungdomar. Det kan gå brutalt till, bekräftar psykolog Bo Hejlskov Elvén som handleder personal på Sis.
– I praktiken handlar det om att personer först måste släpas iväg, så det är ganska mycket våld involverat i de flesta avskiljningar, säger han.
Etnologen Kim Silow Kallenberg har studerat ett av ungdomshemmen inifrån och har tidigare arbetat som behandlingsassistent på Sis.
Hon menar att ”stora starka män” i många fall värderas högre än beteendevetare eller drogterapeuter.
– Det kan vara män med egna erfarenheter inom missbruk eller kriminalitet, som har jobbat som dörrvakt eller har en karriär bakom sig inom kampsport.
Våldet kan eskalera
Kim Silow Kallenberg ser risker med att ha personal som ”signalerar våld”, som hon uttrycker det.
– Våldet kan eskalera. Om du kliver in i en sådan här verksamhet och är en väldigt stormusklad man med många tatueringar och rakat huvud och du även rör dig på ett sätt som kan tolkas som aggressivt, macho, så är det många ungdomar som reagerar med att känna sig hotade och försöker hävda sig, säger hon.
Hon berättar också hur personal ibland markerade sin status genom att berätta för ungdomarna att ”jag har också varit där och jag var värre än du så tjafsa inte med mig”.
– Ett oprofessionellt bemötande kan ju eskalera en situation så att det går överstyr. Så är det absolut, säger Jan-Eric Josefsson, verksamhetsdirektör på Sis ungdomsvård.
– Vi har ju ett ansvar att ta hand om de barn och ungdomar som inte har fungerat i vanlig HVB-verksamhet. En hel del av dem har begått handlingar mot andra ungdomar eller personal tidigare. Så det finns naturligtvis en risk med de här ungdomarna och de måste hanteras på ett väldigt professionellt sätt, säger Jan- Eric Josefsson.
Betonar inte ”biffighet”
Han säger att det är mycket svårt att hitta utbildad personal i den utsträckning som den kraftigt växande ungdomsverksamheten behöver. Han förnekar inte att före detta dörrvakter arbetar inom Sis, men att den typen av rekryteringar var vanligare förr.
– Nu kan man ju vara en bra dörrvakt och Sis-medarbetare också, påpekar han.
– Men det är inte “biffigheteten” som vi betonar. Hälften av våra 4 000 anställda är dessutom kvinnor, säger Jan-Eric Josefsson.