SVT Öst har träffat distriktsläkaren Rune Wälivaara som ser stora risker med resistenta bakterier.  　 

– Ja, det är väldigt allvarligt för man får antibiotika som inte fungerar, som vi behöver i vården när patienter är sjuka, när man ska göra en operation eller när man behöver transplantation. Då är det viktigt att vi har antibiotika som fungerar, säger distriktsläkare Rune Wälivaara. 　  

God hygien

Att ha god handhygien är ett av huvudbudskapen på Antibiotikadagen. Det minskar smittspridning och infektioner, vilket i sin tur leder till att det behövs mindre antibiotika. Ett annat viktigt budskap är att endast använda antibiotika när det verkligen behövs. Ett skräckscenario skulle innebära att det inte finns någon antibiotika att ta till. 

– Då kan vi inte utföra det vi vill i sjukvården, säger Rune Wälivaara.　 

Minskat något　 

Ny statistik från Folkhälsomyndigheten visar att mängden utskriven antibiotika har minskat något mellan åren 2006 och 2016, men det är enligt Rune Wälivaara ingen anledning att slappna av.  

– Det kommer ju mer och mer resistenta stammar. Därför gäller det att vi i Sverige, som är i ett ganska bra läge just nu, att vi bidar vår tid så att säga och är extra försiktiga så vi inte får den situationen som är i många länder. Bland annat i Indien där man har kraftig resistens, säger Rune Wälivaara.　  

Sprids i miljön

Ett tredje problem som gynnar antibiotikaresistensen är antibiotika som sprids i miljön, exempelvis när överbliven antibiotika kastas eller spolas ner i toaletten. Om överbliven antibiotika i stället lämnas in på apoteken kan den förstöras på ett säkert sätt.  ,