I augusti 2011 skadade Louise Etzner Jakobsson huvudet när hon skulle leda in en häst i stallet på gården i Eksta på södra Gotland. Ett liv i sadeln byttes mot ett i sjukhussängen. Fast bara tillfälligt. För två år sedan satt hon upp igen och deltog i sin första tävling sedan skadan. Och nu har hon tagit sig hela vägen till Paralympics. 

– Det är jättehäftigt, för då fanns det inte på kartan. Och går du två och ett halvt år tillbaka så fanns det inte på kartan att orka tävla överhuvudtaget. Så det är ju ändå fantastiskt vad jag kan lyckas med träning och vilja, och bra hjälp framförallt från min familj, berättar Louise Etzner Jakobsson.

Gott självförtroende

Trötthet och snabba energidippar, förlorat luktsinne och sämre koordinationsförmåga är något hon lever med idag. Men att hon kom igång med ridningen igen har haft en stor betydelse för läkandet. 

Till tävlingarna i paradressyr kommer Louise och hästen Zernard med gott självförtroende. På de nordiska mästerskapen i Finland i somras tog hon tre guld och förra året kom hon femma i EM. I Rio de Janeiro siktar hon så högt det bara går.  

– Mitt mål i Rio  är att stå högst upp på prispallen. Sen om vi klarar det eller inte, det vet jag inte. Men om vi kan prestera på topp då har jag chansen, det vet jag.