– Det är inte så många idag som när vi var små, säger Lotta Sandström, vice ordförande i Gutamålsgillet, till sin syster Åsa Jakobsson, som SVT Nyheter Öst träffar inför gutamålsdagen.

Mer uppblandat idag

Lotta och hennes syster har växt upp i ett hem där man talade gutamål, en dialekt sprungen ur forngutniskan som i vissa fall också liknar ett eget språk.

Men idag blir det allt färre som pratar och helt förstår dialekten.

– Jag tror att det är fler barn idag som har en förälder från Gotland och en från fastlandet. Och då blir det mer uppblandat, funderar Lotta.

Gutamålets dag i helgen

På söndag anordnar Gutamålsgillet gutamålets dag, med föreläsningar, filmvisning, och teater. Det är ett sätt att uppmärksamma den gamla dialekten som man hoppas kunna hålla vid liv även i framtiden.

– Att fler skulle bli stolta över sin dialekt, det skulle vara så roligt. För det tycker jag att vi ska vara, det blir så mycket positivt av den, säger Lotta Sandström.

Inflyttningen påverkar

Så vad är det som gör att dialekter försvinner?

– Det är främst kontakten med andra dialekter, att vi flyttar runt mer och att man i folkskolan på 1900-talet försökte få bort dialekterna, säger Rasmus Lund, språkvetare.

Är det någon skillnad på hur gotländska förändrats jämfört med andra dialekter?

– Ja, det är väl att det finns en relativt stor inflyttning här och att en eller båda föräldrarna inte talar gotländska. Sen skiljer sig gotländskan mycket från rikssvenskan, den man lär ut och det barn oftast hör i barnprogram. Det kan göra att en del barn och ungdomar upplever det som någonting annorlunda.

Ska vi acceptera att gotländskan och gutamålet är på väg bort?

– Nej, det tycker jag inte. Jag tror absolut att man kan höja statusen, det gäller att få barn och unga att tycka att det är ett språk och en dialekt värda att bevara, att de är unika och att det är något intressant, säger Rasmus Lund.