Alma Memišević har genomfört studien och hennes avhandling visar att fritidshemmen allt mer blivit en förlängning av skolan.

– Jag hade inte väntat mig att undervisningen skulle vara så pass schemalagd varje dag, säger hon.

Hon har genomfört regelbundna observationer under ett och ett halvt år på tre fritidshem i två olika kommuner. Enligt henne är det troligen resultat i PISA och andra kunskapsmätningar som ligger bakom fritidshemmen förskjutning från en plats för lek till att mer bli en plats för läxor och undervisning.

”Uppstår en spänning”

– Det är också det här med dokumentationskrav. Det uppstår en spänning i att personalen känner ett behov av att kunna visa upp resultat. Då blir det problematiskt för hur ska man malla ”lek” eller ”sociala relationer”. Det är enklare med till exempel teknik och naturvetenskap, säger Alma Memišević.

Samtidigt visar flera kunskapsmätningar att svenska elevers kunskaper sjunker. Har inte fritidshemmen också ett ansvar?

– Det är där det uppstår spänning. Hur mycket ska man bidra till skolans måluppfyllelse och samtidigt behålla det som är fritidspedagogiskt? Det blir en krock. Det spontana och lekfulla får stå tillbaka för det målstyrda och mallade. Absolut ska fritidshemmen bidra, men frågan är på vilket sätt?, säger Alma Memišević, som nu hoppas att politiker och andra beslutsfattare ska ta del av hennes avhandling.

I klippet ovan svarar Alma Memišević på tre frågor om sin avhandling. Se mer där.