– Från och med september bör man vara extra försiktig. Älgens och hjortarnas brunst liksom högsäsongen för jakt och svampplockning gör att djuren sätts i rörelse. Dessutom gör det tilltagande mörkret att det blir svårare att upptäcka djuren längs vägen, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M (som tidigare hette Motormännen), i ett uttalande.
Flest viltolyckor sker, enligt statistik från Nationella viltolycksrådet med rådjur inblandade, följt av dovhjort och vildsvin.
Nio döda i fjol
Under 2000- talet har olyckorna med klövvilt ökat i antal och enligt riksförbundet M är orsaken en kombination av ökad trafik, växande viltstammar och brister i väginfrastrukturen.
– Det växande antalet viltolyckor är ett allvarligt, men underprioriterat, trafiksäkerhetsproblem. Förra året omkom nio personer i viltolyckor. Även viltolyckor utan dödlig utgång är farliga eftersom en större andel skadade inte kommer tillbaka till ett normalt liv, jämfört med vid vanliga trafikolyckor, säger Tony Gunnarsson.
Antalet inrapporterade viltolyckor i den svenska vägtrafiken
2015: 44 238
2016: 54 712
2017: 56 393
2018: 60 327
2019: 61 160
2020: 58 835
2021: 63 674
2022: 61 922
2023: 64 837
Källa: Nationella viltolycksrådet