Visby fick till exempel bara två högsommardagar, vilket är färre än vad flera orter längst i norr hade. Linköping hade i år hälften eller ännu färre högsommardagar mot de senaste fem åren. Det beror enligt SMHI på frånvaron av värmeböljor under stora delar av sommaren.
– På Gotland sammanföll de varmaste dagarna i juni med den period då havsvattnet fortsatt kyler lite grann och håller nere temperaturerna, säger SMHIs klimatolog Sverker Hellström.
Men september stack ut som en mycket varm med temperaturer på över 25 grader, den meteorologiskt definitionen för en högsommardag.
På flera stationer i landet var september varmare än juli och augusti.
Totalt sett hade landet som helhet en temperaturmässigt sett relativt normal sommar och i likhet med föregående år kunde flera orter i Mälardalen ståta med flest riktiga varma dagar under sommarsäsongen.
högsommardagar:
* Maxtemperaturer på 25,0 grader C eller mer definieras i Sverige som högsommarvärme.
* I stora delar av Götaland och Svealand ligger snittet på 15-25 högsommardagar per år. I delar av södra och mellersta Norrland handlar det lokalt om drygt 15 dagar per år, medan övriga delar av Norrland i regel får nöja sig med et snitt på 0-10 dagar.
* Somrarna 2002, 2006, 2014 och 2018 har hittills bjudit på flest antal högsommardagar under 2000-talet.
* I september registrerades högsommardagar på en eller flera stationer under hela åtta av månadens dagar, ända upp till norra Norrland. På stationen Ölands södra udde var månaden som helhet årets varmaste.
Källa: SMHI