Kinda kommun fick påbackning av Skolinspektionen som misstänkte glädjebetyg.
Men nu menar kommunen att man har följt upp niondeklassarnas betyg på gymnasiet och kommit fram till att eleverna presterar ungefär som i nian.
Vilket enligt Frank talar emot glädjebetyg.
– Vi har följt upp elevernas betyg i gymnasieskolan och de står sig väl så då är det så att det är snarare resultatet på nationella provet som är missvisande.
Skilde mest i hela landet
Exakt vad som gjorde att provresultaten och slutbetygen skilde sig mest i hela landet för två år sedan är oklart.
– Vi har ett litet underlag med bara en klass så det kan bli stora skillnader ett särskilt år. Men eftersom vi blev granskade av skolinspektionen har vi också intensifierat arbetet i ämneslärarlagen med att man behöver lägga mycket tid på att prata om det här lärare emellan.
Förra årets resultat visade en avvikelse på runt 20 procent i svenska. Det är under snittet i riket, som är runt 30 procent.
Enligt Skolverkets riktlinjer ska provresultatet ha en särskild betydelse vid betygssättningen.
Proven består både muntliga och skriftliga delar i flera ämnen och görs under hösten och våren i nian.
”Borde inte ha så stor betydelse”
Niondeklassaren Ida Rullander på Värgårdsskolan tycker att proven ska vara en del av betygsunderlaget, men menar att de inte borde väga alltför tungt.
– Vi gör ju mycket under alla tre skolåren så det ska kanske inte ha för stor betydelse.
Hon får medhåll av klasskompisen Ida Andersson.
– Jag tycker inte att NP borde ha så stor betydelse, eftersom vi redan har så mycket prov i nian.