År 2020 hade 22 000 svenskar skyddade personuppgifter. I år har den siffran ökat till drygt 28 000, enligt uppgifter från Skatteverket.
Enligt Jämställdhetsmyndigheten uppger tre av fyra kvinnor som blivit intervjuade i en utredning som handlar om att leva med skyddade personuppgifter, att de någon gång har fått sina uppgifter röjda.
– Vi är medvetna om att det sker vissa röjningar ibland, säger Lena Felding, sektionschef på Skatteverket i Norrköping.
Enligt henne jobbar Skatteverket tillsammans med olika domstolar för att förebygga att uppgifter ska läcka.
I klippet nedan hör du ”Ella” som lever med skyddad identitet – men som behövt flytta flera gånger:
tre nivåer av skyddade personuppgifter:
• Sekretessmarkering: Markeringen fungerar som en varningssignal för myndigheter som behöver göra en särskild sekretessprövning innan uppgifter lämnas ut.
• Skyddad folkbokföring: En person med skyddad folkbokföring kan bli folkbokförd i en kommun trots personen flyttat därifrån, eller i en helt annan kommun. Den nya adressen registreras inte i folkbokföringen och kan därför inte spridas till andra myndigheter.
• Fingerade personuppgifter: Fingerade personuppgifter är det starkaste skyddet. Det innebär att en person får nya identitetsuppgifter såsom namn och personnummer, och att den gamla identiteten tas bort ur folkbokföringsregistret.
Källa: Skatteverket