Det är fyra stolta låg- och mellanstadieelever på Nya Rydskolan som dansar för Östnytts team. Och deras romska dans har nu blivit sagoboken Dansbus och kaktrubbel.

– Det är ganska roligt för vi finns med i den och vi känner till personerna, säger sjätteklassaren Mersida Murina.

Det är förlaget Olika förlag i Linköping som givit ut tre böcker om romska barn som riktar sig till alla barn.

– Vi ser böckerna som en spegel som ger stolthet och identifikation. Sedan kan böckerna också fungera som ett fönster ut mot världen och ge stolthet, identitet, men också fönster ut om världen som vidgar våra perspektiv, säger Marie Tomicic, författare och förläggare på Olika förlag.

Minnen om blindbock och kurragömma

28-årige Marcus Gunnar Pettersson är rom och har illustrerat böckerna. En av böckerna handlar om hans barndom som halvårsvis var på svenska campingplatser.

– Vi åkte omkring, bodde på olika campingplatser. Vi jobbade åt bönder med att sprutmåla lador, fixa hängrännor och spika staket.

Det är mest ljusa minnen om blindbock och kurragömma tillsammans med sina 42 kusiner.

Men de blev inte alltid så väl bemötta av boende på orterna.

– Nej, många gånger möttes vi med ett skeptiskt öga. Men egentligen är vi ju som vilket ambulerande företag som helst. Fast vi fick stå ut med att man ibland kallade på polis som skulle håll koll, säger Markus Gunnar Pettersson. 

Miljoner till integration

Linköpings kommun är en av fem svenska pilotkommuner som får 700.000 kronor fyra år i rad av regeringen för att jobba med integrering av just romer. 200.000 av årets pengar har gått till barnböckerna.

När det gäller pedagogisk litteratur i skolorna har det hittills varit magert. Men trots det slår läroplanen slår fast att skolan ska undervisa i minoriteters kultur och historia.

– Det är nog en del av oss lärare som skulle behöva läsa läroplanen lite grundligare, men det handlar också om att det hittills inte funnits bra kurslitteratur, säger Jonny Wretman lärare på Nya Rydskolan.

Många skolledare svarade inte

När Skolverket skickar ut en enkät till skolledare i pilotkommunerna som får extra pengar för att jobba med romers integration så svarade nästan ingen. Efter upprepade påminnelser svarade 345 av 886, mindre än hälften.

Och av de 345 som svarat säger hälften att det inte jobbar med romsk kultur och historia.

Kommunalrådet Ann-Cathrine Hjerdt i Linköping är kritisk till att skolledarna och lärarna inte följer läroplanen.

– Jag tror inte man insett historiens betydelse för att komma vidare in i framtiden, säger hon.

Nya Rydskolan jobbar målmedvetet

Det är en historia av utanförskap där till exempel hälften av de svenska romerna var analfabeter så sent som på 60-talet och först 1964 fick rätt att gå i skolan.

Det handlar också om tvångssteriliseringar och att tvingas flytta hela tiden.

– Ja, och hur ska man kunna komma in i en gemenskap om man var tredje dag tvingas flytta, vare sig man vill eller inte, säger Jonny Wretman.

På Nya Rydskolan finns ett 50-tal romska barn av totalt 230 elever. Här jobbar man med både romsk kultur och historia bland annat med hjälp av Romska ungdomsförbundets kursmaterial och Skolverkets interaktiva webbsidor.

– Och de nya barnböckerna har sexorna redan varit ute i förskolorna och läst högt ur, säger Jonny Wretman stolt.