Enligt regeringens godsstrategi ska transporter flyttas över från vägar till tåg och fartyg. Det handlar både om klimatskäl och utrymmesskäl.
För att mer gods ska fraktas med fartyg krävs att vissa vatten får en ny klassning, som kallas Inre vattenvägar, IVV. Då kan enklare fartyg, exempelvis pråmar, användas. År 2020 kan det komma ett beslut från EU om ny klassning av vissa svenska vatten, men det kan också ta längre tid.
– Det som kommer ske är att det möjliggörs för den här typen av fartyg att använda de här vattenvägarna, säger Johan Wahlström, enhetschef på infrastrukturavdelningen på Sjöfartsverket.
Göta kanal kan bli fraktled
Idag finns redan en del områden som är godkända som IVV, exempelvis Mälaren. Nu planeras alltså för att godkänna fler områden, som i skärgården utanför Göteborg, Göta kanal och nya områden längs ostkusten.
Idag används Göta Kanal till mycket stor del av turister men med den nya klassningen skulle kanalen alltså åter kunna bli en fraktled. Kanalen är dock inte statligt vatten utan ägs av ett bolag, som också måste ha ett ord med i laget.
För att ge ett exempel på hur stor kapacitet fartyg kan erbjuda kan man jämföra med de fartyg som idag går genom Trollhätte kanal till Vänern. Där kan fartyg gå som tar en godsmängd motsvarande fem fullastade tåg eller 130 lastbilar med släp.
Vågorna avgör
Avgörande för om ett vatten ska kunna klassas som Inre vattenväg är hur stora vågor det kan bli i området. De områden längs östkusten, som nu ska klassas om, har en signifikant våghöjd på max 2,0 meter och 1,2 meter. I Göta kanal är motsvarande våghöjd 0,6 meter. Om vågorna är tillräckligt små kan fartyg som har en enklare konstruktion än de som klarar öppet hav användas.