– Många undviker att vara på vissa platser för att de tycker det känns otryggt, särskilt kvinnor, säger kommunalrådet Karin Jonsson (C). 

Tekniska kontoret har gjort trygghetsvandringar både i år och förra året för att se var det behövs belysning, röjas buskar och sly och skyltas bättre.

– Kan en orientera sig och få överblick har det visat sig att en känner sig tryggare, säger Karin Jonsson.

Klotter och skadegörelse ger otrygghet　 

I undersökningar säger Norrköpingsborna att de känner sig otrygga där det är ensamt, mörkt, klotter, skadegörelse eller nerskräpat. Det är längs flera cykel- och gångstråk och i vissa parker i ytterområdena.

Åbackarna, Gamla lasarettet, Lagerlunda, Kopparkullens gång- och cykelvägar samt Vasaparken är några exempel som nämns. Men det är inte där som otryggheten är reell. 

– Det här är mer en upplevelse än statistik. Ensliga platser är inte utsatta, för där är det ju så lite folk, säger Karin Jonsson. 

Skräpet har växt – större papperskorgar nödvändiga

De brottsmässigt mest utsatta platserna i Norrköping är Drottninggatan och Kungsgatan.

– Men de upplever inte folk som otrygga eftersom de är ordentligt upplysta och ofta befolkade, säger Karin Jonsson.

Det senaste årets klottervåg har fortsatt. Nu satsar kommunen ytterligare 600 000 på tekniska kontorets klottersanering. Dessutom det blir också fler och större papperskorgar.

– Skräpet har blivit större och det är mer skräp nu än för några decennier sedan, säger Reidar Svedahl (L), kommunalråd. 

Förut var det till exempel cigarettpaket och glasspapper, nu är det engångsgrillar och enorma matförpackningar.